Moments - Del 3
Tidigare:
”Okej, det är så att One Direction ska komma till Sverige, och ha konsert. Och biljetterna släpps på torsdag.” Jag tog en liten paus för att se hur mammas och pappas ansiktsuttryck såg ut. Dom verkade inte alls förvånade eller så. ”Så, jag undrar om jag kanske, möjligtvis skulle kunna få en biljett?” Mamma och pappa växlade en blick. ”Vem vet..” Var det enda dom sa.
Hela min måndagskväll gick åt till att leta efter information till One Directions konsert. Det var allting som spelade någon roll. Dom skulle inte ha någon backstage biljett, så chansen att träffa dom var ju körd. Typiskt… Men jag får vara glad att jag i alla fall skulle se dom, live!
Tisdagen gick, inget speciellt hände i skolan. Jag, Klara och Ebba satt bara och pratade om One Direction, såklart! När jag kom hem gick jag raka vägen upp på mitt rum och satte på datorn, och längtade efter One Directions konsert. Det skulle bli sååå grymt. Någonting som var mindre grymt var när min mamma ropade på mig. ”FRIDA! SKULLE DU KUNNA KOMMA NER LITE?” Ropade mamma. Vad ville dom nu? Jag svarade inte, utan gick ner till tv-rummet där mamma och pappa satt. ”Sätt dig ned.” Sa pappa och kollade på en plats i soffan som var ledig. Jag satte mig ned, vad är det som händer?
Hela mitt liv var förstört. Jag svär, allting är så dåligt som det kan bli. Det mamma och pappa ville säga var att jag inte fick gå på One Directions konsert. Klockan var 22.00 nu, och det hade gått runt 4 timmar sen dom sa det, men jag har inte slutat gråta. Jag funderade skarpt på att rymma hemifrån, men jag orkade inte. Jag orkar inte röra på mig. Det är därför jag somnade med alla kläderna på, sminket blandat med tårarna som rann nedför mina kinder.
När jag vaknade såg jag helt hemsk ut. Jag tvättade ansiktet länge och noga. Idag var det onsdag, och imorgon skulle biljetterna släppas. Fan också. Varför ska mina föräldrar vara just mina föräldrar? Varför fick jag den oturen? När jag kom till skolan såg Klara och Ebba att jag var ledsen och inte som jag brukar vara. ”Men Frida! Vad har hänt?” Frågade dom. ”Jag… Jag får inte gå på One Directions konsert.” Sa jag med gråten i halsen. Jag är glad att jag bara tog lite vattenfast mascara som smink idag. Dom kom fram och kramade om mig. ”Du kan vara lugn. Vi får inte heller gå.” Sa Ebba. Klara nickade. Jag kollade på dom, med en konstig blick. ”Men… Hur kan ni vara så lugna?” Ebba och Klara gav varandra en mystisk blick. ”Allting ordnar sig.” Sa dom i mun på varandra.
Onsdagen, och torsdagen gick. Nu var det fredag, min 15-års födelsedag. Världens sämsta födelsedag någonsin. Jag var fortfarande helt förkrossad, och hade tvingat mig själv igår till att sitta och kolla när biljetterna försvann på hemsidan där man köpte biljetterna. Jag hade varit vaken i 30 minuter, innan min familj kom in och började sjunga. ”Jag må hon leva. Jag må hon leva. Jag må hon leva ut i hundrades år!” Sjöng dom. Lika glada som vanligt. Jag kollade på dom. VARFÖR HAR DOM INTE MED SIG NÅGRA PRESENTER? Jag satte mig hastigt upp i sängen, vilket gjorde att min familjs stämma dog ut. ”God morgon födelsedagsbarnet!” Sa mamma. ”Hej.” Sa jag, kort och snabbt. ”Vi vet att du är jätte ledsen, men vi hoppas att våran lilla present kan göra dig glad.” Sa pappa och sträckte fram ett litet kuvert. Seriöst, hur ska en bit papper göra mig glad? Tänkte jag. Jag tog kuvertet, och öppnade det långsamt. Jag tog upp en orange pappersbit, och läste på den. Jag var väldigt trött, så det tog ett tag att förstå vad som verkligen stod där. Ja, antigen det, eller så hade jag bara svårt att förstå att det var en biljett till One Directions konsert.
Del 3! :D Tycker ni? KOMMENTERA! Sååå kul att få läsa era kommentarer!
Moments - Del 2
Tidigare:
Halvsvensk, halvspanjor, långt brunt hår, bruna ögon, älskar att skratta och älskar One Direction.
Det passar faktiskt bra med att jag fick en dagbok nu, för det händer så mycket i mitt liv, och jag har ingen att prata ut med. Jag har ju kompisar, men dom är inte direkt några man sitter och snackar med. Det pratas väldigt mycket skitsnack runt om här, så man säger inte vad som helst till vem som helst.
Ljudet av väckarklockan lät i hela mitt rum, eller kanske hela huset. Jag kände mig riktigt trött idag, och det är kanske anledningen till varför jag är 30 minuter försenad, skit också. Klockan var nu 07.00, så jag började om en timme. Jag var verkligen ingen morgonmänniska, men jag kämpade mig upp i alla fall. Det första jag gjorde var att välja kläder. Hm, vad kan passa en vanlig måndag? Efter lite letande, inte för länge eftersom jag inte hade så mycket tid, hittade jag min gråa, älskade Hollister hoodie. Den fick det bli med ett par vanliga jeans. Jag skyndade mig sen in i badrummet och började att borsta mitt hår. Frisyr, sidofläta. Nu var det bara sminket kvar. Ja, jag var tvungen att bära massa smink varenda dag. Om jag inte skulle det, skulle jag inte passa in. Och att passa in är det enda allting handlar om här, om man vill vara ’cool’ så att säga. Jag började med foundation, för att sedan fortsätta med puder. Efter det eyeliner och mascara. Egentligen är det sjukt, men jag tycker inte att det är fint med såhär mycket smink, men ändå känner jag mig tvingad till att bära allting. Jag avlutade min sminkning med lite läppglans. Jag små sprang sen stressat in till mitt rum och hämtade min iPhone och hörlurar. Ner till hallen och på med Converse, i med hörlurarna och på med One Direction. Nu är jag redo för dagen.
Dagen började med engelska, mitt favorit ämne. Fast jag skulle aldrig erkänna att engelska var kul eller så, då är man ju nördig. Ja, jag har ett behov av att passa in om ni inte redan märkt det. Förmiddagen hade flytit på fint, och nu satt jag med Klara och Maja i matsalen och åt lunch. Eller ja, vi ÅT inte. Jag skippade ju frukosten eftersom jag var så stressad, men inte äter man lunch i skolan, där är man ju nördig. Vi satt bara och snackade lite, och jag hade hur ont i magen som helst. Och inte blev det bättre av att Tyra kom. Tyra var en lång tjej, med blont hår och blåa ögon. Hon var verkligen snygg, och hon hade gjort ett modelljobb. Varför hatar jag henne? Jo, för att hon skryter om sitt modelljobb hela tiden, (fast hon är ingen modell) och hon förstörde nästan mitt och Daniels förhållande för några veckor sen. Fast mina två ’bästa vänner’ har inget emot henne, hon är ju populär, och man får status av att hänga med populära människor. ”Hej Tyra!” Sa Klara och Maja och kramade om Tyra. Jag fick aldrig någon kram? Klara och Maja var som samma person, gjorde alltid likadant och tyckte likadant och så vidare. ”Hej!” Svarade Tyra med. ”Hur är det då?” Frågade Klara. ”Jodå, det är fint. Inga modelljobb just nu!” Och efter Tyra sagt det där, så orkade jag inte mer. Jag tog upp min mobil och gick in på twitter. Mycket intressantare än Tyra Oskarsson. Jag skrollade igenom allting lite ointresserat, tills jag kom till en tweet som One Direction Sweden hade twittrat. ’Killarna kommer att vara i Sverige inom en månad för att träffa fans, och självklart för en konsert! Klicka på länken i tweeten över för att få all information!’ Jag trodde jag skulle, typ avlida. Jag skrollade ned en liten bit och såg att One Direction kontot hade skrivit denna tweet: ’We’ll be in lovely Sweden about a month!’ Jag satt och stirrade på min mobil, är detta verkligen sant? ”Eh, Frida? Hur är det?” Jag vaknade ur mina dagdrömmar när jag hörde Maja prata med mig. ”Det, det är bra..” Svarade jag. Klara som satt bredvid mig kollade på min mobil. ”ONE DIRECTION KOMMER TILL SVERIGE!!” Ropade hon sen ut. Många blickar i matsalen vändes mot oss. Vi satt vid ett runt bord, och Maja satt mittemot mig. Hon ställde sig på min ena sida och kollade på min mobil.
One Direction skulle vara i Sverige i 4 dagar. Dom skulle ha konserter 2 dagar, vara i en studio i 1 och bara hänga i Sverige samt åka hem den sista dagen. Den första dagen i Sverige skulle spenderas i studion, och lite i stan. När jag gick hem från skolan hade jag One Direction på högsta volym i hörlurarna. Jag skulle prata med mamma och pappa om biljetterna på en gång när jag kommer hem. När jag klev innanför dörren var hela familjen hemma, ovanligt. Jag tog av mig skorna och gick till altanen, där mamma och pappa satt i varsin stol. Jag satte mig i en stol bredvid mamma. ”Hej, mina fina föräldrar!” Sa jag glatt. Mamma och pappa kollade förvånat på varandra. ”Haha, vad har hänt?” Sa pappa. ”Nej, inget speciellt!” Svarade jag. ”Hm, det är någonting. Eller så vill du ha något.” Sa mamma och log. ”Mm, kanske det sistnämnda!” Sa jag, och jag kunde inte hålla mig från att spricka upp i ett stort leende. ”Berätta vad det är.” Sa pappa. ”Okej, det är så att One Direction ska komma till Sverige, och ha konsert. Och biljetterna släpps på torsdag.” Jag tog en liten paus för att se hur mammas och pappas ansiktsuttryck såg ut. Dom verkade inte alls förvånade eller så. ”Så, jag undrar om jag kanske, möjligtvis skulle kunna få en biljett?” Mamma och pappa växlade en blick. ”Vem vet..” Var det enda dom sa.
Sådär, del 2! Ursäkta om det blir lite långa och kanske tråkiga delar i början, men tyvärr så får det vara så. Som vanligt, så skulle jag verkligen uppskatta om ni lämnar en liten kommentar hur ni tycker om denna delen!
BTW LIVE WHILE WE'RE YOUNG ÄR SÅÅ GRYM OCH MUSIKVIDEON SÅ SMASHING ATT JAG VET INTE VART JAG SKA TA VÄGEN.
Moments - Del 1
Jag låg och kollade upp i taket, eftersom att jag låg i min säng. Jag försökte sova, men det gick verkligen inte. Jag vände mig om och kollade på min väckarklocka. Den digitala klockan visade 23.58, så min mamma borde vara hemma snart. Mamma hade informerat mig och resten av min familj att hon skulle vara hemma klockan 24.00, så jag kunde lika gärna ligga vaken och vänta på henne. Jag blundade, bara för att se om jag kanske skulle kunna somna. Undra varför jag inte kunde somna? Antagligen för att jag saknade min mamma så mycket. Hon har varit i London i 1 vecka. "Hej älskling!" Jag hörde min pappa ropa. Jag öppnade ögonen, lika klarvaken som förut. "Sch!" Sa min mamma. Jag slängde det blåa täcket som låg över mig åt sidan, och var sen i full fart nerför trappan. Hallen var precis nedanför trappan, så jag möttes av mamma och pappas häpna blickar. Dom stod och höll om varandra, jag tror att jag avbröt något! "Hej mamma!" Sa jag glatt. Mamma släppte pappa, och gick fram till mig. Jag fick en mysig kram. Jag är som min mamma, jag älskar att kramas. "Hej Frida. Jag har saknat dig så mycket." Sa mamma. "Jag har saknat dig med, jätte mycket!" Sa jag, Mamma släppte mig. "Nu måste vi sova, imorgon ska du få en liten present från London, som jag tror du kommer gilla!"
Nästa dag vaknade jag av mig själv. Jag älskar sådana morgnar, när man vaknar när man känner sig redo för dagen liksom. Jag såg att klockan var 09.23, och det var söndag. Jag gick in till mitt badrum. Ja, jag har ett eget badrum som finns i mitt rum, en dörr emellan. Jag ställde mig framför spegeln. En tjej med långt brunt hår kollade mot mig. Hon hade bruna ögon, ganska mystiska ögon. För ja, det var så hon var, ganska mystisk. Hennes längd var 170 cm. Eller vänta, denna tjejen är ju jag. Mitt hår var ganska trassligt, så jag tog en svart hårborste och började att borsta håret. Sen tog jag en hårsnodd och satte upp mitt hår i en hög hästsvans. När jag gjort det gick jag tillbaks till mitt rum för att sätta på mig min One Piece. Jag fryser väldigt mycket och lätt på morgonen. Jag kom på att mamma hade ju en present till mig, så jag skyndade mig nerför trappan.
Nedervåningen luktade pannkakor, så jag antog att mamma stod och lagade pannkakor till frukost. Mamma är väldigt bra på att laga mat, och hennes specialitet är just pannkakor. Jag gick till köket där mamma stod och stekte pannkakor. ”Mm, vad gott det luktar!” Sa jag. Mamma vände sig om och log mot mig. ”God morgon.” Sa hon innan hon vände sig om, och återgick till matlagandet. Jag snurrade runt ett varv för att se om min pappa och min syster befann sig i köket. Nej, det gjorde dom inte. Det var väldigt tyst i huset, vart kan dom vara? ”Vart är pappa och Sara?” Frågade jag mamma. ”Dom är iväg och handlar sylt, man kan ju inte äta pannkakor utan sylt!”
När pappa och min syster Sara handlat sylt, pannkakorna var klara och vi satt runt matbordet åt vi upp alla 16 pannkakorna. Vi hjälptes sen åt att plocka bort allt från bordet. ”Mamma, du hade ju en present åt mig!” Sa jag och kollade på mamma. ”Just det! Hämta din syster, så hämtar jag presenterna.” Jag gick upp till Saras rum för att hämta henne. ”Mamma har presenter till oss från London!” Sa jag. Vi sprang ner till köket, och där stod det två påsar. Det fanns en liten skylt på påsarna, och på den ena stod det Frida. Jag gick fram till den påsen, och såg att det låg en bok där i. Jag tog upp boken, och det visade sig vara en dagbok, men inte vilken dagbok som helst. Den var ljusrosa, och det fanns en stor bild på One Direction. Under det stod det ’My secret One Direction diary!” i vitt. Den var kanske lite löjlig, men jag är rätt säker på att det inte har tillverkats någon finare bok, eller dagbok. Det fanns ett litet guldigt lås på sidan, med en nyckel istoppad. ”Den är kanske lite löjlig, men…” Mamma kollade ned i golvet. ”Nej, absolut inte! Det är den finaste boken jag någonsin sett!” Sa jag till mamma, och jag menade det verkligen. Jag vände mig hastigt om mot min syster när jag hörde att hon gallskrek. Hon höll ett cd fodral i hennes händer. Det måste vara något speciellt med fodralet, eftersom min syster stått och kollat på det i nästan en minut innan hon gallskrek och hoppade runt. Jag tog fodralet ur hennes händer, och såg att det var One Directions nyaste album ’Take me home’. Men inte nog med det, på baksidan fanns det 5 autografer, en från Liam, en från Louis, en från Harry, en från Niall och en från Zayn såklart. Jag tappade seriöst hakan. ”Frida, du behöver inte bli arg eller avundsjuk, du kommer att få något, speciellt, lite senare.” Sa min mamma. När hon sa så, så menade hon så. ”Okej, tack för boken!” Sa jag innan jag sprang upp på mitt rum. Väl uppe där så tog jag fram en penna och la mig på mage på golvet med dagboken framför mig. Jag låste upp låset med hjälp av nyckeln som satt i låset. Sen slog jag upp första sidan. Nu ska det skrivas.
Hej! Mitt namn är Frida Svensson, och jag är 15 år. Om man ska vara exakt så fyller jag 15 om 5 dagar, alltså på fredag. Jag går i 9:an, fast det är sommarlov om 3 veckor, skönt! Jag bor i Stockholm, i ett stort hus. Jag bor med min familj, nu ska jag berätta lite om min familj! Min pappa är spanjor, 43 år och han heter Cristian. Min mamma är helsvensk, 38 år och hon heter Annika. Min syster är 11 år och hon heter Sara. Jag älskar verkligen One Direction, så det är därför detta är min ’Secret One Direction dairy’, hehe. Dom lyser verkligen upp hela min värld. Jag har en pojkvän! Han heter Daniel och är 1 år äldre än mig. Han är inte direkt en drömpojkvän, så varför jag är tillsammans med honom vet jag inte. I början var det för att han är snygg, för det är han. Men han är ganska självisk och gör mig ofta ledsen. Om man ska sammanfatta mig, så kan man säga såhär:
Halvsvensk, halvspanjor, långt brunt hår, bruna ögon, älskar att skratta och älskar One Direction.
Det passar faktiskt bra med att jag fick en dagbok nu, för det händer så mycket i mitt liv, och jag har ingen att prata ut med. Jag har ju kompisar, men dom är inte direkt några man sitter och snackar med. Det pratas väldigt mycket skitsnack runt om här, så man säger inte vad som helst till vem som helst.
Del 1 av min andra novell! Killarna kommer att komma in efter några delar, jag vill inte gå för fort fram. Ni får jätte gärna kommentera vad ni tycker! Tack till er som alltid slänger in en urgullig kommentar! You light up my world, babes! Förlåt om delarna kanske blir lite långa och långtråkiga såhär i början, men jag vill inte skriva de 'största' och meningsfullaste, och kanske roligaste, sakerna på en gång, det får bli lite 'mellandelar'! Hoppas ni står ut. :)
Imorgon!
Imorgon kommer det de första kapitlet på den nya novellen! Jag kan avslöja att den här novellen kommer förhoppningsvis bli längre och mer intressant att läsa! Kom tillbaks imorgon!
Ny novell..?
Nu när min flrsta novell, Taken, är slut så vill jag jätte gärna börja på en ny novell. Jag har faktiskt skrivit några delar redan, och har lite ideér i huvudet, men vill ni ha med något speciellt? Kommentera hur just DU vill novellen ska vara! Ge mig lite ideér! :)
Jag har tänkt lite, och undrar om jag ska skriva på ENGELSKA ELLER SVENSKA? Det lutar åt svenska rakt igenom förutom när dom pratar, men hur vill du ha det??
Jag har tänkt lite, och undrar om jag ska skriva på ENGELSKA ELLER SVENSKA? Det lutar åt svenska rakt igenom förutom när dom pratar, men hur vill du ha det??
Hur vill du att DELARNA ska vara? Långa, korta, många eller få?
Som sagt, kommentera jätte gärna så skriver jag ännu en novell, som förhopningsvis kommer bli bättre än Taken!
Som sagt, kommentera jätte gärna så skriver jag ännu en novell, som förhopningsvis kommer bli bättre än Taken!
Taken - Del 26 SLUTET
"Where are you going?" Ropade Stan, men som tur var följde han inte efter. När jag var framme hos Harry vände han sig om mot mig, och jag drunkade igen i dom där gröna ögonen. Varför Harry, varför ska du vara så fin? "You know, I feel the same for you, Harry." Det var dom orden som räckte, innan han la armarna om mig och kysste mig.
Alina's perspektiv:
Det var den absolut bästa känsla jag någonsin känt, det bästa som hänt mig. Jag var så glad, helt galet. Han kollade mig i ögonen efter kyssen, och hans gröna ögon var lika magiska som vanligt. Lika glittriga och fina, helt underbara. Som han. "I won't let you go, until you answer yes on my next question." Sa Harry och log mot mig. "Maybe I will, if you ask me the question." Sa jag. Jag slängde en blick mot alla våra kompisar. HELA stranden tod vända mot oss, och Kelly var riktigt, arg. Jag tittade in i Harrys ögon igen. "Will you be my girlfriend, Alina?" Frågade han. "Of course." Sa jag, och kysste honom. Jag hörde ett skrik, eller var det två? Jag tittade åt människorna på strandens håll, och de flesta applåderade åt oss och ropade 'yeey'. "I love you Alina." "I love you to, Harry."
SLUT. Då var min första novell slut! Inte så hemskt nöjd med denna, ville bara få ett slut. Slutet gott, allting gott, right? ;) Jag kommer skriva lite förslag osv om den nya novellen sen!
Taken - Del 25
"Okey, my parents and I were fighting over a stupid thing. They said that they wanted me to be at hom tonight, and when I said that I want to be with you guys, they got angry. And I don't want to come home tonight..." She said, and I could see that she were close to crying. I let go of her hands and gave her a long hug. "You can sleep in our apartment. If you want to."
Alina's perspektiv:
Mobilen plingade till, så jag tog upp den ur fickan på mina shorts. Ett sms, från Harry. 'We're outside your house! :D' Skrev han. Jag skyndade mig att ta på mig mina sandaler, tack och lov att jag hade lagt ner pengar innan, annars hade jag glömt det. Jag skyndade mig ut genom dörren och bildörren var öppen. Harry små skrattade åt mig, jag var inte speciellt smidig om man säger så. "You don't have to hurry!" Ropade Harry när jag misslyckande försökte låsa dörren. Mamma hade varit tvungen att åka till jobbet, och hon hade sina nycklar. När jag äntligen lyckats låsa dörren små sprang jag mot bilen samtidigt som jag skrattade lite åt mig själv. Jag hoppade in i bilen och fick ett varmt välkomnade. "Hii!" Ropade alla åt mig, inklusive Kelly. "Haha hi guys!" Svarade jag med. Chauförren gasade iväg mot strandfesten, och vi hade det jätte trevligt i bilen.
Efter lite mindre än en timme var vi framme vid stranden, och wow, det var verkligen super fint. Det fanns en scen uppbyggd, en bar, skrattande, dansande, badande människor. Framför scenen fanns det ett litet räcke av galler, antaligen så inget galet One Direction fan skulle hoppa upp på scenen. "READY TO PARTY?!" Louis hade öppnat dörren, och han skrek ut det till folkmassan på stranden. Som svar fick han ett skrik, stämningen var på topp och detta skulle bli en super kväll. "Guys, stage in an hour." Det kom fram en gubbe, som antagligen jobbade vid scenen, som ska att killarna skulle uppträda om en timme. Killarna gick iväg och gjorde lite förberedelser. Så jag, Kelly och Isabell gick till baren för att hämta något att dricka.
Timmen gick, och ingen Stan syndes upp. Synd att han skulle komma vid 8, för han är verkligen trevlig. Scenen stod vänd mot havet, så killarna hade utsikt över oss och havet under tiden dom uppträdde. Plötsligt gick dom ut på scenen och dom började att presentera sig. Jag, Kelly och Isabell ställde oss vid kanten av folkmassan. Nu började tonerna av Up All Night att höras i högtalarna, och publiken blev vild. Zayn började att sjunga, och det var helt underbart. Efter Zayn's solo kom Harry's, lika bra som vanligt. Sen började alla killarna att sjunga, och dom öste på och folket skrek och stämningen var verkligen på topp. Jag, Kelly och Isabell sjöng med och skrattade. När dom kom till 'I wanna stay up all night and find a girl and tell her she's the one' så kollade Harry mig i ögonen medans han sjöng. Det ögonblicket var helt magsikt, som om det bara fanns han och jag. När Harry sjungt klart det, och resten av killarna, så blinkade han mot mig innan han började att hoppa upp och ner och kolla ut mot publiken. Jag kunde inte riktigt fatta det, hade han kollat på mig? Precis när låten skulle sluta som kom Stan. "Hi Alina!" Sa han oc log mot mig. Kelly och Isabell kollade nyfiket på oss. "Hi Stan! Guys, this is Stan." Sa jag och tittade på Kelly och Isabell. "And this is Kelly and Isabell!" Sa jag till Stan samtidigt som jag pekade på Isabell och Kelly. Låten var precis slut och killarna började att gå av scenen. Kelly sprang emot dom, och lämnade mig, Stan och Isabell.
Harry's perpspektiv:
It's kinda werid, just becasue I've performed the the lads, I'm feeling very happy, and I know exactly what I should do. I saw Kelly running towards us. She literally threw herself in my arms, so I was close to falling backwards. "You were soo great!" She said and smiled to me. "Thanks." I responded, trying to find Alina with my eyes. "You look, kinda happy or something." She said. I were still trying to find Alina, it was hard. "Yeah, I'm. I feel that I wanna do all the things that I just sang." I said, and the song 'Up all night' started singing in my head. "Like, jump around until you see the sun?" She asked. I nodded. I felt her arms around me, so I looked down on her. "Even find a girl and tell her she's the one..?" She said as she grinned. "Yes, even that. I've find a girl, but I haven't told her she's the one." I said and smiled a bit to her. "Well, you can tell her now." She said, and a big smile spread across her face. "You think I should?" I asked. I'm feeling so, rebellouis right now. Mohaha. "Yeah, you should." Kelly said. "Okey." I said, and walked away from her. I can only imagine how angry and sad she is right now, but I've to do this.
I finally finded Alina, and she were standing with the other, Isabell and some dude I didn't know. Okey, this is it Harry, now or never. I walked straight to her, concentreted. When I stood behind Alina I poked gently on her shoulder. she turned around, and smiled when she saw me. "Hi Harry!" She said. "Listen Alina, there's something I must say." "Okey, tell me!" She said, suprised. "I know that I've behaves strange recent, but there's a reason." I said and looked down in the sand. "Harry, tell me what's the reason." She said calmly. I looked up in her eyes, and then I said: "It's just because, I'm in love with you." And just when I said that, that dude I didn't know came up behind Alina and out his arm around her. "Hey Alina.. Oh who are you?" He said and looked at me. I saw that Alina suddenly became very uncomfortable. I didn't say anything, and started to walk away, to the see or something.
Alina's perspektiv:
Fan. Varför, varför, varför. Varför ljög jag mot mig själv? Harry var den enda för mig, och det visste jag själv mycket väl om. Varför kom Stan, min KOMPIS, fram och la sin arm runt mig och förstörde allting? Jag såg att Harry var nästan förkrossad när hon började att gå mot havet. Jag slingrade mig ur Stans grepp och började att springa mot havet där Harry stod och kollade utåt. "Where are you going?" Ropade Stan, men som tur var följde han inte efter. När jag var framme hos Harry vände han sig om mot mig, och jag drunkade igen i dom där gröna ögonen. Varför Harry, varför ska du vara så fin? "You know, I feel the same for you, Harry." Det var dom orden som räckte, innan han la armarna om mig och kysste mig.
Eh, ja ganska lång del! Men jag ville få med detta i en del, och få slut på den här novellen! :)
Inga bilder, meeeen ja.
Taken - Del 24
"Why are you having like the towns prettiest outfit?" Frågade Harry och studerade mig upp och ner. "It was graduation at my school, and I'm on my way home now." Sa jag och log. "Okey! We've to keep on moving, but we'll see you tomorrow, right?" Sa Zayn. "Yeah, you will." Sa jag och log. "Good!" Var Harry snabb med att säga. Jag log mot honom, han är så söt.
Alina's perspektiv:
Dagen flöt på, och när jag kom hem böt jag om till bikini och solade hela eftermiddagen, och sms:ade med Stan. Han längtade tydligen tills imorgon, och det gjorde jag med. Kvällen kom och solen gick, men jag hade en riktigt mysig kväll med mamma. Vi åt middag ute på altanen och skrattade och hade det trevligt. Jag somnade lätt den kvällen. Jag hade faktiskt kommit över Harry lite grann. Väldigt lite bara, men det är ju en bra början.
Fredagen kom och solen sken in igenom mitt fönster. Jag hade glömt att dra ned gardinerna för fönstret, som vanligt. Det känns lite 'Alina' att glömma det. Man vaknar ganska sur. Fast det sura inom mig försvann när jag såg vädret, stålande sol! Jag bestämde mig för att springa en runda. Det var lugnt i London, klockan var ju bara 9. Några människor stressade runt iväg till jobbet antar jag. När jag kom hem tog jag en lång dusch, varmvatten blandat med kallvatten. Det skulle bli en bra och kul dag, det har jag bestämt mig för.
*9 timmar senare*
Nu är klockan 16.00, 2 timmar kvar tills... Ja, tills den stoora bilen skulle komma och hämta mig. Hm, undra vilka som skulle befinna sig i bilen? Jag antar att det skulle bli jag, den personen jag hatar mest i hela världen, den personen jag är förälskad i och 4 andra superkändisar, bra blandning! Jag skrattade åt mig själv medans jag bestämde vad jag skulle ha för kläder. Efter 15 minuters letande kom jag fram till kvällens outfit. Ett par shorts som var slitna nedtill och ett pösigt linne, matchat med lite armband och ett par fina sandaler fick bli kvällens klädsel. Jag tog på mig kläderna, lockade håret och sminkade mig. Tills sist sprutade jag på lite parfym. Då var jag redo för kvällens fest!
Liam's perspektiv:
The clock were 17.00, and I were already ready. I texted Isabell to see if she were ready, and she texted me back saying that she were ready about a minute. I started to walk to her house. When I were outside her house, and just about to knock on the door, I heard loud vocies in her house. It sounded like her parents and Isabel, mayeb she's fighting with her parents? They said things in another language, probably swedish. I didn't know what to do. Someone opened the door, and it was Isabell. I saw that she were sad. She closed the door, and looked down at the ground. "How are you?" I asked. She looked up at me. "I'm fine.." She said. We started to walk, and I heard that she wasn't as happy as she used to be. I stopped, and she also stopped and looked at me. "I know that something has happened, please tell me. I don't want you to be sad Isabell!" I said, and tooked her hands in my. She started to blush a bit, I just smiled at her. "Okey, my parents and I were fighting over a stupid thing. They said that they wanted me to be at hom tonight, and when I said that I want to be with you guys, they got angry. And I don't want to come home tonight..." She said, and I could see that she were close to crying. I let go of her hands and gave her a long hug. "You can sleep in our apartment. If you want to."
Nu är klockan 16.00, 2 timmar kvar tills... Ja, tills den stoora bilen skulle komma och hämta mig. Hm, undra vilka som skulle befinna sig i bilen? Jag antar att det skulle bli jag, den personen jag hatar mest i hela världen, den personen jag är förälskad i och 4 andra superkändisar, bra blandning! Jag skrattade åt mig själv medans jag bestämde vad jag skulle ha för kläder. Efter 15 minuters letande kom jag fram till kvällens outfit. Ett par shorts som var slitna nedtill och ett pösigt linne, matchat med lite armband och ett par fina sandaler fick bli kvällens klädsel. Jag tog på mig kläderna, lockade håret och sminkade mig. Tills sist sprutade jag på lite parfym. Då var jag redo för kvällens fest!
Liam's perspektiv:
The clock were 17.00, and I were already ready. I texted Isabell to see if she were ready, and she texted me back saying that she were ready about a minute. I started to walk to her house. When I were outside her house, and just about to knock on the door, I heard loud vocies in her house. It sounded like her parents and Isabel, mayeb she's fighting with her parents? They said things in another language, probably swedish. I didn't know what to do. Someone opened the door, and it was Isabell. I saw that she were sad. She closed the door, and looked down at the ground. "How are you?" I asked. She looked up at me. "I'm fine.." She said. We started to walk, and I heard that she wasn't as happy as she used to be. I stopped, and she also stopped and looked at me. "I know that something has happened, please tell me. I don't want you to be sad Isabell!" I said, and tooked her hands in my. She started to blush a bit, I just smiled at her. "Okey, my parents and I were fighting over a stupid thing. They said that they wanted me to be at hom tonight, and when I said that I want to be with you guys, they got angry. And I don't want to come home tonight..." She said, and I could see that she were close to crying. I let go of her hands and gave her a long hug. "You can sleep in our apartment. If you want to."
Taken - Del 23
- Are you coming to the beach party @ friday? Please! skrev han
- Okey, I'll be there! :D skrev jag
- Awesome! We'll take a biiig car, so we'll pick you up by 18.00! :) skrev han
Alina's perspektiv:
Nu var de torsdag morgon, alltså avslutning. Och dagen innan strandfesten. Klockan var 7, och avslutningen började vid 9. Jag började denna varma dag med en skön dusch. Sen åt jag frukost och tog det lugnt. Jag njöt av tystnaden. Mamma vaknade vid 8. "När börjar avslutningen?" Sa mamma stressat. "Vid 9!" Sa jag lugnt, i ett försök att få mamma lugn. Det blir aldrig bra när min mamma är stressad. "Okej, vi tar bilen kvart i. Annars har jag ingen chans att hinna." Sa mamma innan hon försvann in i badrummet. Jag gick sen in i mitt rum och satt på mig klänningen och skärpet. Sen borstade jag igenom håret, och gjorde lite lockar i mitt hår. Till smink tog jag bara lite mascara, läppglans och rouge. Jag studerade min spegelbild i helspegeln vi hade i hallen. "Wow, du är jätte fin." Min mamma hade kommit, och hon stod bakom mig. Jag log, för jag var själv ganska nöjd med vad jag såg i spegeln.
Efter avslutningen fick jag gå hem, för mamma var tvungen att åka till jobbet, men jag hade ingenting emot det. Jag stannade till på en affär för att köpa en svalkande dricka. Det var verkligen jätte varmt ute idag. Jag hade runt 10 minuter kvar nu, när jag såg 3 människor gå med varsinstor tröja med luvan uppdragen, varsin mössa och solglasögon. Det finns verkligen folk till allt, tänkte jag. Precis när jag skulle gå förbi dom lyfte ena blicken. "Hi!" En av knäppisarna viskade hej till mig. Jag såg att dom alla kollade på mig. Vad ville dom mig? "Oh, hello." Sa jag och skulle precis fortsätta när jag såg vilka knäppisarna var. Haha, det var Louis, Zayn, och Harry... "Haha, I tought it was three weirdos walking around!" Sa jag. "We're the three weirdos!" Sa Harry och log, och jag kunde inte låta bli att le. "We don't want to be recognized." Sa Zayn. "I understand." Sa jag och nickade. "Why are you having like the towns prettiest outfit?" Frågade Harry och studerade mig upp och ner. "It was graduation at my school, and I'm on my way home now." Sa jag och log. "Okey! We've to keep on moving, but we'll see you tomorrow, right?" Sa Zayn. "Yeah, you will." Sa jag och log. "Good!" Var Harry snabb med att säga. Jag log mot honom, han är så söt.
Oj, denna delen vart riktigt kort, men vi kör på med en till del lite senare.
Taken - Del 22
Jag tog klänningen och skärpet i mina händer och gick fram till kassan för att betala. Efter jag köpt min klänning kände jag mig väldigt, trött. Helt plötsligt. Som tur var var Isabell klar med sitt shoppande, så vi sa hejdå och sen började jag att gå hem.
Alina's perspektiv:
"Jag är hemma!" Jag ropade det när jag steg in igenom dörren. "Vart har du varit?!" Jag mötte min oroliga mamma. Varför var hon så orolig? "Lugna ner dig!" Jag hann inte säga mer innan mamma avbröt mig. "Du slutade för flera timmar sen!" Åh, just det. Jag har glömt att säga till mamma att jag skulle shoppa efter skolan. "Eh, jag var med Isabell och shoppade lite bara! Varför har du inte ringt mig?" Jag hade precis tagit av mig skorna och tog fram min telefon ur min ficka. Ojdå, 7 missade samtal, av mamma. Jag kollade upp på mamma. "Jodå, jag har försökt flera gånger. Vad har du köpt då?" Mamma fick syn på min kasse från Forever21. "En klänning som jag kan ha på avslutningen!" Jag tog fram klänningen och höll den precis framför mig. "Den är ju, super fin!" Sa mamma glatt. "Jag köpte ett brunt bälte att ha runt midjan också, men det får du se sen!" Sa jag och la försiktigt ner klänningen i påsen.
Senare den kvällen satte jag mig framför min laptop innan jag skulle sova. Jag gick in på facebook och bläddrade igenom. Jag såg att min kompis från Sverige, Sara, hade lagt upp ett foto på Harry. Jag kunde inte slita ögonen ifrån bilden. Han är så... Så, det finns inte ord till det. Han är så söt, och hans personlighet är unik. När jag kände hur tårarna trängde sig, så klickade jag snabbt bort facebook och stängde av datorn.
När jag vaknade dagen därpå så var klockan 06.30, alltså så hade jag vaknat en halvtimme för tidigt. Jag tog upp min telefon, och hade fått ett sms för en minut sen. Från Stan. Då fick jag en idé.
- What are you doing at friday afternoon? :D skrev jag
- Hm, nothing I think! skrev han
- Then, maybe you can follow me to a beach party? :) skrev jag
- Yeah, I'd love to! :D skrev han
- It starts at 19.00! :) skrev jag
- I can't be there at that time, I can be there at 20.00.. :/ OK? skrev han
- It's okey for me, but you'll miss One Direction when they perform! ;) skrev jag
- Haha it's okey for me too, don't like them if you remember... ;) skrev han
- Oh.. Then we'll meet there! :D :D skrev jag
- Yeah we will! Can't wait! :) skrev han
Så, då hade jag en "dejt" att gå med på stran festen, super! Bara att han inte gillar One Direction, men det är ju inte så att det är One Directions fest eller så. Lite senare under dagen sms:ade Louis' mig.
- Are you coming to the beach party @ friday? Please! skrev han
- Okey, I'll be there! :D skrev jag
- Awesome! We'll take a biiig car, so we'll pick you up by 18.00! :) skrev han
Jag håller på att få ett slut på den här novellen, för jga vill börja med en ny! Fast jag ska inte bara sluta den här helt plötsligt, men jag ska försöka att skriva så få delar till, för att sedan köra på 100% på en ny novell. Hoppas det är okej!?!?
LEAVE FEEBACK please, skulle va as schysst om alla gjorde de! (:
LEAVE FEEBACK please, skulle va as schysst om alla gjorde de! (:
Taken - Del 21
När dagen äntligen var slut kände jag inte för att åka hem. Jag bestämde mig istället för att gå till något café i London, för det fanns gott om cafén här. Jag hittade ett litet sött café, och gick in där. Väggarna var ljuslila, och golvet var svart-vitt. Hm, inte så fint inrett, men sött var det. Jag gick fram till disken och skulle beställa. Jag stod framför disken, men det stod ingen där. Efter att jag stått där i några sekunder kom det fram en kille jag mycket väl kände igen, faktiskt.
Alina's perspektiv:
Även fast jag knappt sett de där blåa ögonen, så var det svåra att glömma. Även fast jag kollat in i dom medans jag gråtit för fullt, så kände jag igen dom. Och dom kände igen mig. Han kollade mig i ansiktet, och jag började plötsligt skämmas. Jag hade träffat den här människan igår, och han verkade väldigt snäll. Men jag hade bara varit otrevlig och vänt ryggen mot honom. Han hade tagit upp mina nycklar från gatan, och jag hade sagt tack, men om han hört det eller inte, det visste jag inte. "Öh, hello." Sa jag försiktigt. "Hi.." Sa han blygt. "I..It feels like I've seen you before." Sa han. "Yeah, you have. Yesterday, at night." Sa jag och log lite. Han började att le mog mig också. "Oh, you were that crying girl, who dropped your keys?" Frågade han skämtsamt. Jag nickade. "Not every night you meet a crying girl dropping her keys on the street, haha." Sa jag och kollade generat ned på golvet. Han skrattade. Det blev lite tyst, tills jag kom på varför jag var här. "Oh, I'd like to have a coffee latte." "Okey, that will be 1,86 pound. I come with your coffee latte when it's done." Sa han. Jag fiskade upp min plånbok som låg i min väska, och gav honom pengarna. Jag gick sen och satte mig vid ett av borden. Det var inte så mycket människor här. Efter några minuter kom killen med min kaffe latte. "Here.." Sa han och ställde koncentrerat ned muggen på bordet framför mig. "Thanks!" Sa jag. "You know, I've a paus. If you want to, I can join you, if you want?" Jag skrattade lite, innan jag sa: "Yeah! Sit down!" Han satte sig mittemot mig. "Oh, I'm Stan." Sa han. "And I'm" "Alina." Stan avbröt mig. Vänta lite nu, hur visste han vad jag hette? Stan började att skratta, han förstod nog att jag var ganska chockad. "I've seen you in the magazine." Okej, detta var läskigt. "What?" Det var det ända jag fick ifrån mig. "Yeah, you're famous." Sa Stan samtidígt som han skrattade. Ett perfekt leende tog plats i hans ansikte, ett leende som smittade av sig. Jag forstod fortfarande ingenting. Noll procent. Men jag skrattade i alla fall. "The paprazzis have taken pictures of you when you're hanging out with those kids from One Direction or what they call theyselfs.." Stan verkade inte gilla dom. "Not because I'm a fan or something, I've just seen you in the magazines in the stores and so." Varför gillade inte Stan One Direction? Dom var ju as bra och stört sköna. "You don't like them, am I right?" Jag frågade Stan det med ett leende, men jag var fortfarande seriös. Stan började skratta, ett fejkat överdrivet skratt. När han märket att jag inte skrattade med honom så slutade han genast, och letade efter något på bordet. Antagligen en kopp kaffe eller något för att ha något att göra. "Let's say, I.. You're right, I don't like them.." Sa Stan. Jag kunde inte hålla mig ifrån att fråga. Nyfikenheten tog över mig. Om det var bra eller dåligt, det skulle jag få reda på nu. "Why?" Sa jag medans jag tog några småklunkar från min kopp med kaffe. Stan fick något allvarligt i blicken. "I don't like to talk about it. They haven't done anuthing to me, I just don't like them, okey?" Wow, hur kunde man inte gilla någon som inte hade gjort en något? Man behöver ju inte älska eller avguda personen heller, inte ens gilla den. Inte tycka någonting om den alls, helt enkelt. Jag kände att det var dags att bryta den pinsamma tystnaden som hade uppstått medans jag ställde ner min kaffe kopp. "This coffee latte is really good!" Sa jag, och det fick Stan på helt andra tankar.
Efter en trevlig halvtimme med Stan inne på det lilla cafét knatade jag nu hem. Det började bli varmt nu, och det slog mig att den var sista veckan i skolan nu. Jag slogs av panik, då jag insåg att jag inte hade något att ha på mig. Avslutningen var på torsdag, så jag skulle behöva shoppa imorgon. Kanske skulle jag få med mig Isabell? Eller mamma? Jag tog upp min mobil, och hade fått ett sms av ett okänt nummer. Jag misstänkte en person, som hade skickat sms:et, och jag hade rätt. Det var Stan som hade skrivit '//Stan :)' eftersom jag hade gett mitt nummer till honom, eller han hade frågat efter det. Jag svarade med en glad gubbe, innan jag smsade Isabell. Jag frågade vad hon skulle göra imorgon på eftermiddagen. Svaret blev: 'Jag tänkte gå på stan lite, måste shoppa lite sommarkläder!' Ett perfekt svar, med andra ord. Vi bestämde att vi skulle träffas klockan halv fyra utanför Starbucks.
Dagen i skolan rullade på, och klockan blev tre och jag började att gå mot Starbucks. Jag var lite tidig, så jag satte mig på en blå bänk och bara kollade på London. Alla människor. Jag tänkte tillbaks på Sverige. Vilken skillnad, eller inte? Jo, självklart att jag märkte skillnad. Jag väcktes ur mina tankar när jag hörde en glad röst säga 'Hej!' Det var Isabell, och jag hälsade glatt tillbaks. Vi var inne på några affärer, och jag greps mer och mer av panik när jag inte hittade någonting. Detta är slutet, tänkte jag. Tills vi gick in på Forever21. Där, där hängde en jätte fin, vit klänning. Det är konstigt, men bredvid klänningen hängde det ett brunt skärp. Det var verkligen menade för varandra, klänningen och det tjocka skärpet. Jag gick som hypnotiserad mot klänningen, och granskade den. Jag är säker, detta är min avslutnings klänning! Jag vände mig om, och såg att Isabell kollade på mig och klänningen. Hon hade ett flin i ansiktet, jag med. Vi nickade ondskefullt mot varandra, innan vi brast ut i skratt. Folk kollade skumt på oss, och vi drog tills oss ett par till blickar när vi började prata svenska. Denna klänningen skulle matcha fint med lite smycken hemifrån, jag har tusentals smycken. Jag tog klänningen och skärpet i mina händer och gick fram till kassan för att betala. Efter jag köpt min klänning kände jag mig väldigt, trött. Helt plötsligt. Som tur var var Isabell klar med sitt shoppande, så vi sa hejdå och sen började jag att gå hem.
Nu vill jag ha en massa kommentarer med era kommentarer, både bra och dålig feedback!
Taken - Del 20
Precis när jag lagt ifrån mig min mobil på bordet framför soffan så ringde den igen. Jag lutade mig framåt för att se vem det var. Harry, vad har han att säga..?
Alina's perspektiv:
Jag svarade lite motvilligt i telefonen.
- Hi..
- Alina! Hey! Sa Harry glatt.
Varför var han glad? Fast jag kunde inte hjälpa att ett leende spred sig i mitt ansikte när jag hörde hans röst.
- Hi Harry. Sa jag, jag skulle inte låta glad och som om allting är glömt. Fast vad är det som är glömt? Jag verkar ha väldigt svårt att inse att han inte gillar mig. Vi var aldrig ens tillsammans.
- How are you?
- I'm fine, I think. You?
Våran konversation var helt olik som det brukar vara.
- Okey, you doesn't seem fine. Sa Harry.
Jag kände hur nära gråten jag var. Jag tror Harry märkte det.
- Listen Alina, that thing yesterday.. That was just a game. I don't like her! I..
FORTSÄTT! Skrek en röst inom mig. Men han vart tyst.
- It's okey Harry..
Hur kunde jag säga så? Antagligen för att jag inte ville släppa honom. Vi pratade på lite om allt och inget, och mot slutet så kom det.
- Are you coming to the beach party next week? Frågade Harry.
- Maybe. I talked to Isabell, and she said that everyone of you have like dates. Okey, nearly everyone. And I don't want to, you know, be in your way or something.. Sa jag.
- I don't have a date! Sa Harry fort.
- Well then, maybe we can do company? Sa jag.
Harry dröjde lite med sitt svar.
- Oh, eh.. började han. I've already promise Kelly that I'll be her company.. But you can come anyway!
- Oh, forget about it then. Sa jag, kort och fort.
- But Alina.. You can come anyway, right? Sa Harry.
- I've to go now, see ya. Sa jag innan jag slängde på. Och innan jag började stor gråta.
Dagen efter var det måndag, måndag och skola. När väckarklockan ringde så hade jag ingen lust alls att gå upp. Allting kändes så meningslöst. Men jag kämpade mig upp i alla fall. När jag kom ner till undervåningen så satt mamma och drack en kopp kaffe samtidigt som hon läste tidningen. När hon hörde mig så lyfte hon blicken från tidningen till mig. "Godmorgon!" Sa mamma, och hon verkade lite extra glad. Jag ville inte förstöra hennes humör genom att svara otrevligt, eftersom jag inte alls mådde bra. "Godmorgon mamma." Sa jag samtidigt som jag log ett falskt leende. Jag kämpade mig igenom dagen, och skolan var rätt hemsk. Den ända som fanns i mina tankar var Harry, Harry och Harry. Jag kunde inte låta bli att tänka på hans bruna, lockiga hår. Eller hans gröna ögon man druknade i. Eller hans perfekta leende. Det gick inte att glömma.
När dagen äntligen var slut kände jag inte för att åka hem. Jag bestämde mig istället för att gå till något café i London, för det fanns gott om cafén här. Jag hittade ett litet sött café, och gick in där. Väggarna var ljuslila, och golvet var svart-vitt. Hm, inte så fint inrett, men sött var det. Jag gick fram till disken och skulle beställa. Jag stod framför disken, men det stod ingen där. Efter att jag stått där i några sekunder kom det fram en kille jag mycket väl kände igen, faktiskt.
Taken - Del 19
Jag både såg och kände hur han stirrade på mig. Vad är felet på grabben? Jag tryckte ner handtaget på dörren. "Goodbye Alina." sa Harry och kollade på mig, jag såg att han log lite. Usch, det äckligt fina leendet var framme, som jag hade totalt fallit för. Jag stannade upp, och vönde huvudet mot golvet. "Bye, Harry."
Alina's perspektiv:
Tårarna brände bakom ögonen hela vägen hem. Fast efter jag gått halva vägen så kunde jag inte hålla emot dom längre. Jag gick och grät och snyftade och kollade ner i marken. Jag såg att det kom någon, någon som var 15 meter framför mig ungefär. Jag drog ner handen i min ficka för att kolla husnyckeln, och jag hittade den. När jag var runt 5 meter från personen så tappade jag nyckeln på något vis, så den flög fram någon meter. Människan stannade upp, likaså gjorde jag. Jag såg att det var en kille, som var i ungefär min ålder. Han böjde sig ner för att ta upp mina nycklar. Han gick sen mot mig, och sträckte fram handen där mina nycklar låg i. Jag räckte fram min hand också, och han gav mig nycklarna. "Thank you" Sa jag samtidigt som jag snyftade lite. Han kollade upp i mitt ansikte, och ja gstirrade rakt in i ett par blåa ögon. "How..are you?" Frågade han oroligt. Jag kom på då att jag hade gråtit mycket, och allt mitt smink hade säkert bildat ränder i mitt ansikte. Jag torkade bort lite tårar samtidigt som jag kollade ner i marken. Jag kände hur kall jag var i ansiktet. "Eh, I'm fine." Sa jag och började att gå. Varför ska han bry sig?
Dagen efter vaknade jag upp, helt ensam. Mamma var inte hemma. Jag satte mig framför tv:en och kollade ointressant på den. Min telefon började att ringa, så jag sprang till mitt rum för att svara i min mobil som låg i mitt rum. Jag fick alltid lite små panik när telefoner började att ringa. Det var Isabell, därför bestämde jag mig för att prata svenska.
- Hej Isabell!
- Hej Alina! Hur är det? Du verkade.. lite ledsen igår?
- Hej Alina! Hur är det? Du verkade.. lite ledsen igår?
- Jo, alltså nej då, jag mår bra.
- Säker? Jag hörde oron i Isabell's röst.
- Säker..
- Kommer du till strandfesten nästa fredag? Frågade Isabell
Vad skulle jag svara?
- Ehm, jag vet inte..
- Men kom igen! Liam sa att han skulle gå med mig till stranden, han är så söt! Och Zayn's flickvän skulle vara där! Och Eleanor ska dit och det kommer bli jätte kul!
- Ja men, jag har ju ingen att gå med. Eller jo, er såklart! Men ni kommer ju att typ, va upptagna med varandra.
- Haha, nej självklart inte! Sa Isabell. Fråga Harry om han ska dit med någon.
Jag orkade inte tjafsa mer om strandpartyt, och jag tänkte inte fråga Harry om han ska dit med någon.
- Vi får se! Jag måste lägga på nu, hejdå! Sa jag.
- Okej, hejdå! Sa Isabell, och vi la på.
Precis när jag lagt ifrån mig min mobil på bordet framför soffan så ringde den igen. Jag lutade mig framåt för att se vem det var. Harry, vad har han att säga..?
Lämna feedback, snälla! :)
Taken - Del 18
"You know I.. never say no to the things they say I've to do" sa Harry och blinkade mot mig. Jag kände hur kinderna blev rödare och rödare. Det började med att Zayn skulle krama Niall. Efter det snurrade Niall på flaskan och den kom på Harry. "Give Kelly a kiss. On her mouth" Och med dom orden så dog jag inombords
Harry's perspektiv:
Fuck. Why? Why did Niall said that I've to kiss Kelly? Why not Alina? I remembered when I said, clearly, to Niall that I like Alina more than I like Kelly. He knows that, he has not forgotten! Oh no, maybe he also like Alina? This is getting weird. I looked at Kelly and I sawed her looking at me, and grinned. Why didn't I just said 'truth' instead of 'dare'? Why're we even playing this stupid game? I remembered that I said to Alina that I never say no to anything in this game. Speaking of Alina, I didn't dare to give her a look. But I feelt that I've to. I gave her a look, and tried to say that I didn't like this. At all. I think I failed it, cause Alina were looking at the floor, with a dead sight. All I wanted to see, is her brown, beautiful eyes. "Today Harry!" I looked at Kelly, she was not patient. I moved over the floor, and I was standing in front of her. "We can not do it here, in front of all of you!" Kelly said, and pulled me into the hallway. I just stared at her. But I noticed that she had very fine, green eyes. Her face started to get closer mine. She closed her eyes, and I did tthe same, trying to make the best out of the situation. Our lips touched in a kiss. It was over after some seconds. I looked her in her eyes, while smiling to her. She walked away to the other, and I followed. They all laughed when we came into the room, but not Alina. She was looking at the floor, and then in my eyes. She looked away fast, and I felt something in my stomach. The game continued, and it ended up with us just talking. Alina didn't say much. Just some word sometime and a little laugh.
Alina's perspektiv:
Jag mådde illa, riktigt illa. Jag ville bara härifrån. Jag hatade allt, och alla. Usch, allt var skit. Jag tog upp min mobil ur min ficka, och kollade tiden. Klockan var halv 10, jag skulle kanske kunna smita härifrån utan att dom misstänkte något. Louis kom in i tv-rummet, efter att han snackat i telefon med någon. "Okey guys, next friday it's a beach party at a beach half an hour from here. And we're going to play there! And party, of course." Sa Louis och skrattade lite. Några av killarna ropade 'woah', antagligen tyckte dom att det skulle bli kul. "Maybe, you guys wanna follow us?" Sa Niall, och gav mig, Kelly och Isabell varsin blick. Vi kollade på varamdra, och nickade. Jag orkade inte kämpa emot med något som gjorde att jag inte kunde komma. Efter några minuter öppnade jag munnen för en ursäkt att lämna, som faktiskt var sann. "I think I've to go home, I'm starting to feel a bit.. strange." Sa jag. "Okey, but it was funny that you camed!" Sa Niall. Zayn nickade intygande. Jag reste mig upp. "Bye Alina." Sa alla, utom Harry och Kelly. "Bye!" sa jag. "I follow you to the hallway." Jag hörde en bekant röst säga det. En röst, som var helt magisk. Självklart var det Harry's. Jag gick till hallen, och han följde efter. Jag satte mig ner och tog på mig mina skor. Jag både såg och kände hur han stirrade på mig. Vad är felet på grabben? Jag tryckte ner handtaget på dörren. "Goodbye Alina." sa Harry och kollade på mig, jag såg att han log lite. Usch, det äckligt fina leendet var framme, som jag hade totalt fallit för. Jag stannade upp, och vönde huvudet mot golvet. "Bye, Harry."
Taken - Del 17
Like a hate-glance. Then I looked at Louis, he looked very irritated. "Yeah, I finded my girl" I said with a smile, while I giggled a little. Kelly walked away to the others, pretending she didn't heard what I just said. This is going to be a... interesting night...!
Alina's perspektiv:
Vi gick in till tv-rummet där alla satt någonstans. Vi slog oss ner bredvid Zayn, eller jag satte mig bredvid Zayn och Harry bredvid mig. "Hi Zayn!" sa jag glatt. "Hi.." sa han. Han lät lite ledsen. "What's happend?" sa jag förvånat. "Harry, come! I've to say something.." Vi vände våra huvuden om, och Kelly stod där och kollade på Harry. Precis när han hade satt sig i soffan, så fick han springa upp igen. Harry gav mig en blick, och jag vet inte riktigt vad den betydde. Han lyfte sig upp, och gick efter Kelly som försvann. "Zayn, what is it?" frågade jag. Zayn kollade ner i soffan, och sedan upp på mig. "I just.. feel a bit lonely." sa han. Han gav ifrån sig något ljud, typ ett fniss som man fnissar när man skäms lite. "Perrie is at a vaccation, and.." jag avbröt honom där. "Who's Perrie?" sa jag. Väldigt förvånat. Han kollade på mig."You know, my girlfriend" sa Zayn och sprack upp i ett leende och kollade drömmande ut genom fönstret. Vänta lite här nu, hade Zayn en flickvän? "Oh, I understand. I feel a bit lonely too" sa jag och log mot Zayn, som nu kollade på mig. "But, why? You have all your friends here! And Harry!" sa Zayn. "Yeah, I know I have my friends here. But you have somebody to call girlfr.. What??" sa jag hastigt. Zayn gav mig en oförstående blick. "Huh?" sa han. "Why did you say 'you got Harry?'" frågade jag. "Come on, you 2 are cute together!" sa Zayn och log. "But we're not a couple!" sa jag. "He got... Kelly.." sa jag och kollade sorgser ner i soffan. Jag märkte att jag satt på en vit filt som låg på den mörkblåa soffan. "Hahahah, don't be silly Alina!!" sa Zayn. Vad menade han med det? "What?" sa jag och lyfte blicken från filten på soffan. "He don't want Kelly, he wants you!" Vänta lite nu, vad sa Zayn precis?
Efter ungefär en kvart hos killarna så började vi att höra ljudet av regndroppar som smattrade mot fönstret. "Love the weather..." sa Niall ironiskt. "What do you guys wanna do?" frågade Louis. "Hm.. Maybe dare or truth?" sa Kelly. "Okey." Vi satte os i en ring på golvet, och hämtade en flaska. "You know I.. never say no to the things they say I've to do" sa Harry och blinkade mot mig. Jag kände hur kinderna blev rödare och rödare. Det började med att Zayn skulle krama Niall. Efter det snurrade Niall på flaskan och den kom på Harry. "Give Kelly a kiss. On her mouth" Och med dom orden så dog jag inombords.
Taken - Del 16
Jag gick till badrummet där jag plattade mitt hår, och satte på mig lite smink. Nu var klockan halv 8, så jag tänkte börja gå snart. Jag gick ner och kollade på tv lite, sen gick jag till hallen och tog på mig mina vita converse, och en jeansjacka. Och började gå.
Isabell's perspektiv:
Klockan var nu kvart i 8, och jag var påväg hem till Liam, och hans vänner. Ibland känns det som om jag drömmer. Som tillexempel nu, jag är påväg hem till One Directions lägenhet. Jag har ju älskat dom såå länge, och speciellt Liam. Och han är så underbar som jag alltid trott. Jag stod plötsligt utanför porten till lägenheten, så jag skickade ett sms till Liam att han skulle komma och öppna. Hon kom och öppnade, och där. Där rätt framför mig så stod min drömkille, fina Liam. "Hi" sa han lite blygt, och gav mig sedan en kram. "Hi Liam!" sa jag. Vi gick in till lägenheten, och där var alla utom Alina. Louis och Zayn satt och kollade på tv, Niall satt i soffan med en laptop i knät, och Harry... Harry såg jag inte. Jag och Liam gick in i tv-rummet, och då märkte killarna mig på en gång. Alla lyfte sina huvud mot lig och log mot mig samtidigt som dom sa 'Hi Isabell!' Jag sa hej tillbaks, och sedan följde jag med Liam till köket.
Alina's perspektiv:
Jag var framme nu vid lägenheten, vid den stora porten med ett lås. Ett sånt knapp-lås, man skriver in en kod. Jag tog upp min telefon och sms:ade Harry. 'Can you please open the door? :)' skrev jag. Jag väntade någon minut, inget svar. Jag dubbelkollade att jag hade skickat sms:et, och det hade levererats. Jag lutade mig mot väggen bredvid porten, och väntade i, ja något som kändes i en evighet. Jag var nära på att gå hem, när någon plötsligt slängde upp dörren. Jag vände huvudet mot porten, och det var Harry som hade öppnat. Jag ställde mig upp rakt, och han tog ett tag mot mig och kramade mig sedan. Han kramade mig, ovanligt länge. Hej på dig med, Harry? Självklart kramade jag tillbaks, det hade alltid varit något speciellt med hans kramar, jag fullkomligt älskade dom. "I didn't saw your text, Kelly tooked my phone.." sa Harry, samtidigt som han kliade sig i nacken och kollade ner i marken. Jag väntade tills hans skulle kolla mig i ögonen, och när han märkte att jag inte sa något kollade han på mig. När våra blickar möttes såg jag hans förvånade min, och jag log mot honom. Jag bestämde mig även för att inte vara så hård mot honom, han verkade inte ha det så lätt den här grabben...
Harry's perspektiv:
When i looked up in Alina's face, I saw she were smiling. I couldn't helped but smile to her. I held the door up, and she walked in. I walk after her. We walked up 2 stairs, and then we were outside my door. She turned around, and looked a little bit like a question mark. "Hehe, yeah you can open the door" I said while smiling. She smiled a smile that showed she embarrassed a bit. Alina has always been easy to feel ashamed. And she were very cute when she were embarrased. Like always. She opened the door, and the guys talked with happy voices. Alina tooked off her shoes, and I waited for her. Then Louis showed up. "Oh, so you found your girl?" he said. He started to laugh a bit, me too. I looked down at Alina, and she were sitting there, looking like a question mark again. I just smiled to her. She laughed a bit and shaked her head, and continued taking her shoes off. "Who's girl?" I heard someone said. A girl. Who called Kelly. Of course. Who else? She walked towards us and stood beside Louis. "Oh, there you are Harry babe!" she said. She kissed her hand, and then blowed it to me. I just looked her in her eyes. I didn't wanted a kiss from her anymore, I think. I mean, she's very beautiful and hot. But Alina, something special with her. She's also beautiful and hot, but she have a heart. And that's what I love with girls. I looked down at Alina, and she were finished. I saw she were looking at Kelly, and then she looked down at the floor. I looked at Kelly, and she looked at Alina very, very strange. Like a hate-glance. Then I looked at Louis, he looked very irritated. "Yeah, I finded my girl" I said with a smile, while I giggled a little. Kelly walked away to the others, pretending she didn't heard what I just said. This is going to be a... interesting night...!
Taken - Del 15
Mamma kom och vi dukade fram bestick och kycklingsalladen. "Hur var det idag då, på stranden?" undrade mamma. Hm, på stranden var det jätte bra, i bilen var det ett helvete. "Jodå, det var skönt.." sa jag och fortsatte att äta. "Just det, jag ska till dom ikväll. Om det är okej?" Jag såg att mamma fick ett leende på läpparna. Vad tänker hon på nu?
Alina's perspektiv:
"Självklart att du ska vara med dom ikväll!" sa mamma glatt. "Åh mamma tyvärr är det inte så bra, som du verkar tro.." sa jag. Hennes leende försvann direkt, och hon lyfte blicken från tallriken. Hon gillade aldrig när jag mådde dåligt. Jag berättade om allt, stranden, resan hem och Kelly. Mamma sa bara att jag skulle strunta i dombåda, ville Harry ha mig så skulle han kämpa. "Men vill du att han ska kämpa för dig, var inte OMÖJLIG." Jag lyssnade på varenda ord min mamma sa. När vi käkat klart gick jag upp till mitt rum. Precis när jag skulle sätta på datorn, ringde min telefon. Jag drog upp telefonen ur fickan, och på skärmen stod det pappa...
- Hallå? sa jag lite försiktigt.
- Hej gumman! sa pappa med en glad röst.
- Det var länge sen man hörde från dig! sa han.
Jag kände hur alla känslor kom, och jag kände hur arg och ledsen jag var på honom.
- Ja, du stack ju och lämnade mig och mamma för någon annan. Förväntar du dig att jag ska ringa dig? Eller att jag ens vill höra från dig någonsin? sa jag, och jag kände hur nära gråten var.
- Oj okej, lugn nu. Jag saknade dig ju bara. sa pappa.
- Mm.. sa jag.
- Jaja, jag såg dig i tidningen idag! Vem är den där killen som var bredvid dig på bilden? frågade pappa.
Då kom jag och tänka på tidningen, där jag och Harry var som omslag. Jag bestämde mig för att låta lite mystisk, som att "hade du aldrig lämnat oss hade du vetat".
- Det är bara en kille.. sa jag.
- Men, varför är ni med i tidningen? frågade pappa.
- Han är ju, lite känd. sa jag ointresserad.
- Jaha! Hur känd? Varför är han känd? frågade pappa.
Alla frågor på en gång, såklart.
- Lugn nu, hade du aldrig lämnat mig så hade du vetat. Men han är med i ett känt pojkband. sa jag.
Jag hörde hur pappa lät lite ledsen när han sa 'jaha..', rätt åt honom. Jag kollade på klockan och såg att den var 7, dags att göra iordning sig!
- Jag har inte tid med dig just nu, hejdå.
- Hejdå Alina, älskar dig. sa pappa.
Jag slängde på luren, varför lämnade du mig om du älskar mig?
Det nästa jag gjorde var att byta kläder. Jag rotade lite i min garderob, tills mamma knackade på dörren. "Vad är det?" sa jag med en suck. "Kan jag komma in?" frågade mamma. "Visst" sa jag samtidigt som jag letade i min garderob efter något att ha på mig. Mamma öppnade dörren, och jag vände mig om mot henne. Hon höll i en rosa påse. "Jag såg den här idag, och tänkte på dig" sa mamma och gav mig påsen. Jag kollade ner i påsen, och såg något vitt. Jag satte mig på sängen och ställde påsen bredvid mig, och tog sedan upp det vita tyget. Det var en vit jumpsuit, med vita prickar på. Vid midjan fanns det som ett litet skärp, ett snöre. "Wow, tack så mycket mamma!" sa jag och kollade på mamma samtidigt som jag log. Jag gav mamma en kram, och hon gick sedan. Jag satte på mig jumpsuiten, och den passade perfekt! Jag gick till badrummet där jag plattade mitt hår, och satte på mig lite smink. Nu var klockan halv 8, så jag tänkte börja gå snart. Jag gick ner och kollade på tv lite, sen gick jag till hallen och tog på mig mina vita converse, och en jeansjacka. Och började gå.
Taken - Del 14
"Well, both Kelly and Alina will be here tonight" Niall said, and laughed a bit. I couldn't helped but laugh a bit myself, even if this isn't funny. "Yeah you're right. This night, this night is going to be the hell night ..!" And oh my gosh, I'm having soo right when I said that. If you even know man...
Alina's perspektiv:
När jag var hemma var klockan halv 5, och jag skulle vara hos killarna vid 8. "Jag är hemma!" skrek jag när jag kom innanför dörren. "Hej hjärtat!" svarade mamma, lika glad som vanligt. Eller var hon lite gladare? Jag la ifrån mig min väska efter att jag kollat att min telefon låg i väskan. "Kom hit gumman!" sa mamma ifrån altanen. Jag gick ut dit, och såg att hon höll i en skvallertidning, hm? Hon hatade ju sånna tidningar! "Vad är det?" sa jag nyfiket samtidigt som jag satte mig brevid mamma. Hon räckte över tidningen, och jag såg bilderna..Och texten.
"Oj, oj.." sa jag, samtidigt som jag studerade bilderna. Jag ska vara lite tråkig, och berätta vad det var för bilder och text på tidningens omslag. Det var en bild som en papparazzi fotat på oss, när vi var på stranden, i vattnet. Precis i det ögonblicket Harry skulle kyssa mig, innan killarna retade oss. Under det stod det med stora bokstäver: "HOW'S HARRY STYLES LOVELIFE GOING?" Det stog ett nummer där det fanns mer text i tidningen. Jag slog upp sida 24. Jag läste och läste, dom hade sett oss när vi var på milkshake city också. Jag gav mamma tidningen och skulle ta något att äta innan jag skulle åka iväg till killarna igen. Jag tog upp min mobil ur min väska, och såg att jag hade fått ett mms, av Harry. Det var en bild på tidningen jag nyss läst. 'The papparazzi's know who we are ;) xx' Vad skulle jag svara..? Vad menade han? Menade han att dom visste vem jag var, att jag hade varit på en "dejt" med Harry Styles, eller att dom visste att det var vi två? Nej, han hade ju Kelly nu. Jag svarade med: 'Haha yeah, I just saw that magazine...' Jag la mobilen i min ficka på mina shorts och gick sedan till köket. Väl där öppnade jag kylskåpet, och såg en stor skål med kycklingsallad. "Mamma ska vi äta?" ropade jag. Jag hörde att hon reste på sig, och svarade sedan med "Ja jag tänkte det!" Mamma kom och vi dukade fram bestick och kycklingsalladen. "Hur var det idag då, på stranden?" undrade mamma. Hm, på stranden var det jätte bra, i bilen var det ett helvete. "Jodå, det var skönt.." sa jag och fortsatte att äta. "Just det, jag ska till dom ikväll. Om det är okej?" Jag såg att mamma fick ett leende på läpparna. Vad tänker hon på nu?
Ett lite kortare kapitel, och jag ska sluta att sätta inlägg på klockan 13.00 varje dag, haha... Så nu vet ni inte när dom kommer, och dom kommer kanske inte att komma varenda dag ibland, eller så kommer det kanske 2 delar på en dag ibland! ;)
Taken - Del 13
Svartsjuk.. "Ehm, I've a fear of sitting in this kind of cars.. I think I've to sit on someone's lap.." sa hon. Jag kände att Harry vart helt stel. Jag med. "Harry, maybe I can sit on your lap? Oh if.. you.. move of course!" sa hon. Bitch... Dö.
Alina's perspektiv:
Jag tog min väska som jag placerat på bilgolvet mellan mina och Harry's fötter, och satte mig i mittensätet. Kelly hoppade till Harry's sida, och satte sig lätt i Harry's knä. Jag visste inte vad jag skulle göra, helt seriöst. Jag visste inte hur Harry tänkte. Jag menar, han vart ju helt stel när hon frågade, men hon är riktigt söt ju. Tänk om han, jag vet inte... Blir kär i henne? Louis startade bilen och körde iväg, och Kelly öppnade sin trut, och stängde den aldrig. Det värsta var att hon hade börjat flirta med Harry nu, och han gjorde inte så mycket åt det. "Hihi, can I get your number Haaarry?" frågade Kelly med en fjantig, ljus, tillgjord, fejk röst. Hade någon stått framför mig och kollat mig i ögonen, hade jag kunat döda den människan med mina ögon. Jag kände hur Harry kollade lite åt mig håll, innan han sa "Sure.." och sedan rabblade han upp sitt nummer. "Thank you sweetie!" sa Kelly och sjönk ihop i hans knä. Hon tog hans armar och la dom runt sig, och Harry såg ut att, typ gilla läget han satt i. Den där klumpen som finns i magen när man är ledsen eller så, den hade expanderat så mycket, och var så stor att jag var nära på att spy. Och där försvann alla mina känslor jag haft för Harry.
Jag märkte att bilen stannade, och såg ett främmande hus. Det var antagligen Kelly's. "And here we are!" sa Louis och stannade bilen. "Thanks for the ride guys!!" sa Kelly. "Do you come tonight?" frågade Harry henne. "Only if you.. give me a kiss." Hade jag haft en kniv i handen hade varken Harry eller Kelly levt nu kan jag säga. Jag kände gråten smyga sig upp i halsen. Jag var tvungen att tjuvkika på dom. Harry gav henne en puss på kinden, och sedan hoppade Kelly ut ur bilen. "Bye guys! See ya soon!" sa hon och vinkade. "Bye!" svarade alla utom jag, och Niall. Bilen fortsatte mot mitt hus, och vi var framme efter några minuter. Åh, jag bodde nära häxan. "I think you'll come to us tonight?" frågade Niall. Egentligen hade jag inte lust, men jag skulle skita i Harry och Kelly, och umgås med mina vänner. "Of course!" sa jag. Jag tog mina väska och vred mig lite mot Harry. "Thanks for the ride Louis!" sa jag samtidigt som jag krånglade mig ut ur bilen, över Zayn. Jag vinkade samtidigt som jag sa 'bye', men jag gav inte Harry en enda blick.
Harry's perspektiv:
"Harry, you've to clean your room a little!!" Liam said. "And when did you became the boss over me?" I asked. I were kinda angry, about everything. I think, I've fall in love with Alina. But she seems to hate me. And Kelly is kinda cute, and beautiful. But nothing compered to Alina. "Oh, sorry man. Calm down curly" Liam said, holding his computer in his hands while he gave me a strange look. "I think he just being nice, I mean I don't think Kelly want to be in your room if it looks like that.." Louis said. Zayn started to laugh, and Niall too. I went to the livingroom. Niall sat in the couch, so I sat next to him. "Niall, you wanna know a thing?" I said. I just wanted someone to know my feelings. "What Harry? What do you've on your heart?" Niall said, and looked me in my eyes. "Alina.." I said, and he understood. That's one of thoese very good things with Niall, he UNDERSTANDS. "You've fall in love with both Alina and Kelly, but you're most in love with Alina, but she seem to hate you. And Kelly won't stop flirting with you" he said. Niall's a strange man, he can read toughts. Or, my toughts. "Yeah.. I don't know what to do.." I said, sadly. "Well, both Kelly and Alina will be here tonight" Niall said, and laughed a bit. I couldn't helped but laugh a bit myself, even if this isn't funny. "Yeah you're right. This night, this night is going to be the hell night ..!" And oh my gosh, I'm having soo right when I said that. If you even know man...
Och vad tyyyycks, om man får fråga..?!?? :D :D
Taken - Del 12
Jag satt på mig mina flip-flops, tog mina väska, ropade hejdå till mamma och gick med Harry till bilen. Där satt alla utom Liam, han skulle tydligen gå till stranden med Isabell och hennes kompis. Detta skulle bli en super dag. Det var vad jag trodde iallafall, tänk så fel man kan ha...
Alina's perspektiv:
När vi hade hoppat in i bilen så startade Louis den, och vi for iväg mot stranden. Det var en väldigt varm dag, så det var skönt när vinden fläktade. Vi åkte i en bil som inte hade tak. När vi var framme så hoppade vi ur bilen, tog våra väskor och började att gå mot Liam och Isabell. Vi såg dom sitta en bit ifrån där vi var. "Hii!" ropade vi och vinkade åt dom. Dom vinkade tillbaka, och det satt en tjej bredvid Isabell. När vi kom fram så presenterade Isabell den tjejen. "This is Kelly!" sa hon. "Hi Kelly" sa Harry och log mot henne. Vi la ut handdukar och la oss på dom. Jag låg bredvid Harry, och Kelly som legat på min andra sida flyttade sig snabbt till Harry's sida. Hon började att prata med honom, och hon slutade aldrig! Herregud, jag såg att Harry började att bli irriterad på henne.
"Someone who wanna bath?!" frågade Niall. Vi alla svarade med 'yees' och vi började att springa mot vattnet. När vi sprang där kände jag att många kollade på oss. Jag kände även hur någon tog min hand. Jag kollade ner på min hand, och sedan upp i Harry's ansikte. Han log sitt allra finaste leende, och jag log stort mot honom. Där sprang vi, hand i hand. Jag såg även att Kelly bitch-blickade mig lite. Det är det detta handlar om, eller? Vi sprang ner i vattnet, och Harry släppte min hand för att doppa sig. Alla vi doppade oss. Det var ritkigt varmt i vattnet, skönt med andra ord. "Haaaarryy!" ropade Kelly, och Harry vände sig om. Hon plaskade vatten i hans ansikte, och slängde sig sedan på honom. Han ramlade baklänges med Kelly över sig. Men han kom snabbt upp och Kelly hade inte släppt honom. "Haha what are you doing?" sa Harry samtidigt som han fejkade ett skratt. Kelly bara skrattade och Harry försökte få bort henne lite lätt. Till slut släppte hon. "You wanna go and sunbathing with me?" sa hon samtidigt som hon blinkade med ögonen. Seriöst? "Ehm, I just have to.. ehh" sa Harry. Jag kände att jag behövde göra något. "He were just about to say a important thing to me" sa jag och log lite. Kelly bara kollade på mig, vem är du? Ja, typ den blicken. "Yeah, but I'll be up in a minute!" sa Harry. Kelly började surt att gå upp ur vattnet, till de andra. Vi var ganska nära sanden. Harry vände sig om och log mot mig. "Thank you.." sa han samtidigt som han gick närmre mig.Han la sina händer på mina höfter, och jag hoppade upp "på" honom. Han höll om mig, och kollade mig i ögonen. "Get a room!!" skrek killarna från stranden. Vi vände huvudena mot dom, och sedan skrattade vi alla.
När vi hade solat ett tag och torkat till, återvände vi mot bilen med våra väskor såklart. Vi trängde oss in i bilen, alla utom Liam och Isabell. Dom skulle gå hem. Vi skulle ses i killarnas lägenhet ikväll. Liam följde Isabell hem, så gullig han var! Harry hoppade in, och klappade sedan på hans knä samtidigt som han kollade på mig. "I think you've to sit on my lap" sa Harry och flinade lite. Jag skrattade lite och satt mig där sedan. Kelly hade pratat lite med Isabell, och när hon vände sig om såg det ut som om hon skulle dö. Svartsjuk.. "Ehm, I've a fear of sitting in this kind of cars.. I think I've to sit on someone's lap.." sa hon. Jag kände att Harry vart helt stel. Jag med. "Harry, maybe I can sit on your lap? Oh if.. you.. move of course!" sa hon. Bitch... Dö.
Taken - Del 11
När vi ätit frukost så tänkte jag på att jag måste prata med Harry, så jag tog min telefon och gick upp på mitt rum. Jag ville inte ringa, jag klarade inte riktigt av det nu.. Så jag skickade ett sms, där det stod: Hi Harry! Sorry that my mom came and ruined our lovely night yesterday, I kinda hate her right now, haha. Hope you're not scared of meeting me again! xx.Efter någon minut fick jag ett svar, där det stod:
Alina's perspektiv:
Hmm, hur kommer den här dagen bli egentligen? Det verkar ju perfekt, men eftermiddagen/kvällen kommer att bjuda på allt annat än perfekt och kul...
I sms:et från Harry stod det: Hello Alina! Haha that's okey, of course I wanna meet you again! I wanna finish what we're doing when your mom camed ;) xx Tack och lov att han ville träffa mig igen! Jag läste sms:et en gång till, och log åt det. "Och vad ler du åt?" Mamma hade kommit in i mitt rum när jag log åt sms:et. "Ehh.." Hann jag säga innan min mobil ringde. Det var ett samtal från Harry, oh my god. "UT!!" Skrek jag, och mamm förstod allvaret och gick ut och stängde min dörr.
- Hello? sa jag.
- Hi Alina! sa Harry glatt.
. Hi Harry! sa jag och tänkte på honom. Och log.
- What's up? frågade han.
Jadu, vad gjorde jag? Läste sms från honom och log som ett fån?
- Oh, nothing. And you? sa jag.
- Just thinking about you, if you wanna follow us to the beach today? frågade han.
Sjääälvklart att jag ville!!
- Absolutely!! sa jag.
- Great! Me and the rest of the lads are going, and I think that Isabell is coming to, Liam is speaking to her right now. sa Harry.
- Okey! What time? frågade jag samtidigt som jag slängde en blick åt klockan.
- Is it okey if we pick you up by 2? frågade Harry.
- Yes absolutely! sa jag´.
Och i samma ögonblick märkte jag att jag sagt absolutely 2 gånger i ett telefon samtal, och jag använder aldrig det ordet. Bara jag som lägger märke till sånna saker?
- See ya later then! Bye! sa Harry.
Jag väcktes ur mina tankar.
- Ehh, bye bye! sa jag samtidigt som jag skrattade lite.
Jag kollade på klockan nu, halv 12. Jag började att packa lite saker. Jag rotade i min garderob, och hittade en söt vit och rosa strandväska. Jag gick till badrummet för att leta på en handduk, och hittade en vanlig svart med stora rosa blommor på. Jag packade den, och solkräm och en påse med godis.
Sedan när klockan blivit 20 över 1, började jag att byta om. Jag tog min favorit bikini, en blommig och svart. Jag flätade håret slarvigt och la flätan åt ena sidan. Jag tog inget smink. När jag var klar var klocka kvart i 2, så jag slog på tv:en och kollade lite där. Sen hörde jag att någon knackade på dörren. Då i det ögonblicket så for alla fjärirlarna igenom magen, fram och tillbaks. Jag gick till hallen för att sätta på mig mina bruna flip-flops med lite guld-detaljer på, och för att öppna. Påväg till hallen såg jag att det låg 10 dollar på en bänk, så dom tog jag och la ner i min väska, och sedan öppnade jag dörren. Där möttes jag av en glad Harry, som gav mig en varm härlig kram. Jag vinkade åt grabbarna som satt i bilen. Jag satt på mig mina flip-flops, tog mina väska, ropade hejdå till mamma och gick med Harry till bilen. Där satt alla utom Liam, han skulle tydligen gå till stranden med Isabell och hennes kompis. Detta skulle bli en super dag. Det var vad jag trodde iallafall, tänk så fel man kan ha...
Hmm, hur kommer den här dagen bli egentligen? Det verkar ju perfekt, men eftermiddagen/kvällen kommer att bjuda på allt annat än perfekt och kul...
Taken - Del 10
"J'ai vraiment envie de baiser ce soir lèvres, Alina" "Haha what?" sa jag. Jag märkte att han vart lite allvarligare, och hans ansikte närmade sig mitt. "I really wanna kiss your lips tonight, Alina" sa han, och skulle precis kyssa mig. Men vi stördes av att människa kom, en galen människa dessutom...
Alina's perspektiv:
"Vart har du varit?!?" Jag hörde en hysterisk kvinnas röst, ohnej, mamma... Jag reste mig fort upp, och det gjorde Harry också. Mamma små sprang fram till oss, men när hon såg Harry saktade hon ner, hon förstod att hon hade stört någonting. "Har du någon aning om hur mycket klockan är?" frågade mamma. Jag tog upp min telefon och skulle kolla, men den var batteri lös.. "Vet du hur många gånger jag har försökt att få tag på dig?" sa mamma. "Jag har inget batteri på min telefon" sa jag lite tyst, samtidigt som jag stirrade ner i marken. Mamma kom fram och kramade mig, och Harry backade något steg. Bra, nu har mamma förstört allt mellan mig och Harry. Typiskt alltså, precis när jag hittat en kille som verkar bra, då ska allt dåligt hända. Mamma viskade "Förlåt gumman, men jag har bara varit så orolig" samtidigt som hon kramade mig. Hon släppte mig och sa att vi var tvugna att åka hem. Jag vände mig om mot Harry och sa "I've to go home now" Han kom fram och kramade mig, och jag kramade honom tillbaks. "Goodnight Alina" sa Harry. "Goodnight Harry"
När vi satt i bilen påväg hem började mamma att säga förlåt. "Jag är så hemskt ledsen Alina, men vet du hur orolig jag har varit?" "För en gångs skull när jag hittat en kille jag gillar så ska allt, dåligt hända" sa jag och fick hålla tillbaks tårarna. "Men gumman, jag tror inte att hon aldrig mer vill träffa dig igen?" sa mamma ich kollade på mig, men jag kollade bara ut genom fönstret. "Han kommer väl vara rädd att du ska storma in ilsken och hysterisk.." sa jag. "Så det hade varit bättre om jag hade totalt skitit i dig, eller?" sa mamma, och jag märkte att hon började att bli lite irriterad. "Nej, förlåt för att jag är typ..sur och trevlig, jag är bara trött" sa jag. När vi var hemma gick jag raka vägen till mitt rum och drog på mig en pyamas. När jag hade lagt mig i sängen kom mamma in och sa godnatt.
Nästa morgon vaknade jag av mig själv. Jag satt gick ner för att se om mamma var vaken, och hon satt ute och läste tidningen. Var var det för dag idag.. Jag försökte att minnas. Det måste vara lördag, för jag träffade Harry, Liam och Isabell efter skolan igår. Jag såg att min telefon låg urladdad på en bänk i köket, så jag satt den på laddning. Sen fixade jag frukost, mamma och jag skulle äta ute. Det var väldigt fint väder idag, kanske strand-väder? När vi ätit frukost så tänkte jag på att jag måste prata med Harry, så jag tog min telefon och gick upp på mitt rum. Jag ville inte ringa, jag klarade inte riktigt av det nu.. Så jag skickade ett sms, där det stod: Hi Harry! Sorry that my mom came and ruined our lovely night yesterday, I kinda hate her right now, haha. Hope you're not scared of meeting me again! xx. Efter någon minut fick jag ett svar, där det stod:
Del 10 uppe nu! Har massa ideér vad som ska hända, det ska bl.a komma in en ny karaktäääär, comment! (:
Taken - Del 9
När vi var framme parkerade Harry bilen, och vi hoppade ur bilen. Det regnade fortfarande, så vi små sprang mot lägenheten. Plötsligt la Harry sin ena arm över mina axlar, och drog mig lite närmre han. Det kändes så..bra.
Alina's perspektiv:
Liam öppnade den stora dörren in till lägenheten, och sedan sprang vi upp 2 trappor. Eller sprang och sprang, gick då. När vi öppnade dörren möttes vi av värme och lukten av tacos, mums. Vi tog av oss våra blöta
ytterkläder, och våra vanliga kläder hade blivit ganska blöta. "Alina, you wanna borrow some clothes? Your clothes looks little wet" sa Harry med ett leende. "Hehe yes they are.." sa jag och kollade ner på mina blöta kläder. Jag följde med Harry in i hans rum, och fick låna ett par gråa mjukis byxor, och en lila Jack Willis hoodie. Dom luktade Harry, och Harry luktade gott. Jag böt om inne i badrummet. Lite stora var kläderna kanske, men vem bryr sig liksom. Jag gick till köket, där Louis, Zayn, Niall och Harry stod och fixade maten. Eller Harry stod mest och höll på med sin telefon. Hon hörde att jag kom, så han lyfte blicken från telefonen och upp mot mig, och sprack upp i ett leende. "Haha, tou look cool in thoese clothes!" sa han. Louis, Niall och Zayn kollade på mig, och gav ifrån sig ett litet fniss. Harry lyfte sin telefon mot mig, och sa "Pose!" innan han tog ett kort. Jag gjorde V-tecken med fingrarna samtidigt som jag log. "This is my favourite picture now" sa han samtidigt som han studerade bilden. Jag skulle börja duka när Liam kom, och han hjälpte mig. "Is that, your clothes?" sa han samtidigt som han kollade på min outdit, från topp till tå. "Haha no, it's Harrys clothes" sa jag och fortsatte duka. Då började Liam att busvissla och kollade på Harry, jag kom på at tdet va rså jag och Harry höll på med han och Isabell, nu var det tydligen payback time. "Would you just shut up?" frågade Harry Liam. Nu började såklart alla andra killar också hålla på.
När allting var framdukat och maten på bordet, så satte vi oss för att äta. Jag satt mellan Harry och Niall. Niall tog hur mycket mat som helst. "Niall, Niall, Niall.." sa Louis. "What?" sa Niall medans han lassade på mer mat på tallriken som snart var för liten. "Isn't grose to eat so much in the same time?" frågade Liam. "No, Alina do you think that's much food?" frågade Niall mig. "Ehe, I use to eat sp much in a week.." sa jag samtidigt som jaf fnissade lite. "You're a girl.." mumlade han. Vi hade det jätte trevligt under middagen, och det var jätte gott. "Who wants to watch some movie?" frågade Zayn. Då ropade vi alla 'ME!', sen började vi att duka undan maten och allt annat som stod på bordet. Ingen av killarna orkade diska, så jag sa att jag skulle diska som tack för allt. "No of course not!" sa dom när jag erbjöd mig att diska. "But, you've all been so nice to me, and I've like done nothing nice to you.." sa jag. Då kom Harry fram och sa "You've become one of our friends now Alina, you've done something great" sa han och kramade mig sedan. Dom andra sa 'aha' för att visa att dom höll med. När han släppte mig kollade han mig rätt in i ögonen. "You've really nice brown eyes Alina" sa han och log. Jag kollade ner i marken eftersom jag tycker att det är lite pinsamt när någon ger mig komplimanger. Han la sin hand under min haka och drog försiktigt upp mitt huvud, så jag kollade i hans ögon. "Thanks, you've also very nice, green, eyes Harry" sa jag och log. "Ey, get a room!" sa Louis. Jag och Harry började skratta när vi stod med våra ansikten 30 cm ifrån varandra om inte mindre, och gick sedan för att börja fixa med filmen och sådär.
När allt godis var fixat, och vi skulle precis sätta på filmen frågade jag "What's the movie?" "Just some scary movie" sa Louis samtidigt som han skulle sätta på filmen. Jag satte mig i soffan, och precis då kom dom andra. Harry var först, och satte sig bredvid mig. Han satt i ett hörn av soffan, och jag satt då bredvid. Dom andra satte sig på någon ledig plats. Nu var filmen igång, och läskig var den. Jag satt med händerna för ansiktet mesta delen av filmen, och när Harry såg det så la han sina armar runt mig, och jag låg lutad mot honom. Det var mindre läskigt då, och jag kunde slappna av. När filmen var slut så var bara jag och Harry vakna. "You wanna go on a walk?" frågade han. "Yes!" sa jag, och vi började att gå mot hallen. Mina kläder var fortfarande blöta, så jag snodde hans. Vi tog på oss våra skor, och gick sedan ner för trapporna i lägenheten och ut mot det fria.
När vi hade gått en bit, så tog Harry min hand. Gåshud spred sig på hela kroppen kan jag lova.. Han gick mot en liten gräsmatta, och jag följde efter. Vi la oss ner däre bredvid varandra. "What a beautiful night" sa han, det var verkligen stjärnklart inatt. "Tell me something about you!" sa han. "Ehm, I've a fear of feets" sa jag, för det hade jag faktiskt. "Tell me something about you!" sa jag. "Well, I can speak french" sa han. "Oh, say something in french then!" sa jag. Han reste sig upp, sp han satt upp. Jag gjorde samma sak automatiskt. "J'ai vraiment envie de baiser ce soir lèvres, Alina" "Haha what?" sa jag. Jag märkte att han vart lite allvarligare, och hans ansikte närmade sig mitt. "I really wanna kiss your lips tonight, Alina" sa han, och skulle precis kyssa mig. Men vi stördes av att människa kom, en galen människa dessutom...
Kommenteeeeera! :)
Ursäkta franskan men haha. ;)
Taken - Del 8
I was this close to not dear to ask, but I couldn't just let the chance float past. She took my phone to write in her number. Harry and Alina showed up with 4 milkshakes. We sat and drinked our milkshakes and just talked for 1,5 hours.
Alina's perspektiv:
Det var riktigt trevligt att sitta med Liam, Isabell och Harry och bara snacka och skratta. Jag har kommit på att jag kommer mycket bättre överrens med killar sen jag lärde käna One Direction grabbarna. Fast jag ville jätte gärna lära känna Isabell mer! Då slog det mig, varför var inte Louis, Niall och Zayn här? "Why aren't Louis, Niall and Zayn here?" frågade jag. Tänk om dom bråkade eller något? "They're at some boxing match" sa Liam lugnt. "But why aren't you to with them?" sa jag. "I wanted to spend this lovely afternoon with you!" sa Harry, och sprack upp i ett leende. Vänta lite nu, struntade han i boxning och sina bästa vänner för, för att vara med mig? Jag kände hur jag smälte inifrån. "And yesterday I lost a game against Niall, and he said that I had to be with Harry all day.." sa Liam. Haha dom här grabbarna är ju för sköna!
"My mom is outside, so I've to go now" sa Isabell. "Okey, maybe we can take your phone number, than call you?" sa jag. "I really have to go now, but Liam already got my number, take it from him!" sa hon. Harry som stod bredvid Liam knuffade till honom lite och bussvisslade, och Liam kollade generat ner mot marken. Jag märkte att även Isabell rodnade lite. Isabell kramade om oss alla, och gick sedan. Vi satte oss vid bordet igen. "What are we going to do now?" sa jag, och precis då ringde Harrys telefon. Det var Louis. Efter samtalet sa Harry vad vi skulle göra. "Louis, Niall and Zayn are at home now and making some tacos, and they've rented a movie. "Oh, then se maybe meet, some other day?" sa jag. "Don't be silly, of course you can come with us!" sa Harry, och Liam nickade. "You're sure that it's okey with them other?" frågade jag. "They making tacos now, and they've counted with you!" sa Harry. "Oh, thank you guys" sa jag och log mot dom.
När vi var påväg till bilen så började det att falla små droppar från himlen. Bra kväll att kolla på film och äta tacos då! När vi var nära bilen så började regnet att ösa ner. Vi hoppade in i bilen och åkte mot lägenheten. När vi var framme parkerade Harry bilen, och vi hoppade ur bilen. Det regnade fortfarande, så vi små sprang mot lägenheten. Plötsligt la Harry sin ena arm över mina axlar, och drog mig lite närmre han. Det kändes så..bra.
Taken - Del 7
Efter 10 minuter var vi framme i London. Vi bestämde oss för att ta en liten promenad. Vi vart stoppade 2 gånger av fans som ville ta kort med Harry och Liam. Jag kom på att jag hade aldrig tagit något kort med One Direction, det får jag ta och fixa när alla var med! När vi hade runt 5 minuter kvar kände jag att någon petade på min rygg.
Alina's perspektiv:
Excuse me..?" Jag hörde en röst bakom mig, som kom från en tjej. Vi alla 3 vände oss om, och där stod det en tjej som hade brunt hår till axlarna, och hon hade blåa ögon. "Oh my... Can I.." Tjejen som pratade med oss tappade hakan när hon såg att det var Liam och Harry som stod där. Vi började att skratta lite. "You want a picture?" sa Liam. Tjejen nickade. Jag tog hennes mobil och tog ett kort på tjejen, Liam och Harry. "I just wondered if you guys know where milkshake city is?" Sa hon. "We are on our way to milkshake city now! You can walk with us if you want to!" sa Liam. Tjejen nickade och sprack upp i ett leende. Vi började gå och hon började att prata lite om sig själv. "My name is Isabell, and I'm 17 years. I just lived here in 1 week, I moved from Sweden to this place!" sa Isabell. "Äntligen någon att snacka svenska med!" sa jag. "Haha är du också från Sverige?" sa Isabell. Jag märkte hur killarna kollade på oss, dom fattade ingenting. "Japp det är jag! Liam och Harry fattar ingeting av vad vi säger" sa jag, och jag och Isabell började att skratta. "Okey, enough with the Swedish talk guys.." sa Harry, och vi alla skrattade.
När vi var framme vid milkshake city, satte vi oss vid ett bord. "I think I go and get some milkshakes to us! Are you coming with me Alina?" frågade Harry. Jag kände hur fjärirlarna spred sig i min mage. "Yes of course!" sa jag. När vi stod i kö sa Harry "I saw on Liam that he thinks that Isabell is a.. nice girl, så I wanted to be nice and let them be alone!" "Haha, I think that they would be a cute couple" sa jag, och både jag och Harry kollade på Liam och Isabell. Sen märkte jag att Harry kollade på mig, så jag slet blicken ifrån Isabell och Liam och drunknade i Harrys gröna fina ögon...
Liam's perspektiv:
When Harry and Alina went to buy milkshakes, I and Isabell started to talk. She told me that she is a big fan, and we started to talk about random things. She is a very funny girl, and I like funny girls. "Eh, maybe I can get your number?" I was this close to not dear to ask, but I couldn't just let the chance float past. She took my phone to write in her number. Harry and Alina showed up with 4 milkshakes. We sat and drinked our milkshakes and just talked for 1,5 hours.
Idag börjar skolan för min del, så jag vet inte hur det kommer att bli med novell skrivandet! Jag kommer självklart att göra mitt bästa för att skriva en del om dagen, men som sagt vet inte hur det blir. Jag tycker ju att det är kul att skriva här, speciellt när ni är så fina och skriver så fina kommentarer! <3
Btw, det var jätte svårt att hitta passande bilder, haha. Därför fick det bli en bild på One Direction när dom var i Sverige! ;)
Taken - Del 6
Efter någon timme var vårat samtal avslutat. Det är så skönt att kunna prata ut med Sara, verkligen. Resten av dagen gick åt till att tänka, One Direction, shit vad coolt. Fast jag skulle inte säga något till någon, ännu. Ja, förutom mamma och Sara, men ingen annan.
Resten av veckan rullade på, det hände inget speciellt. Idag var det fredag, och jag var i skolan. Jag gav inte Marissa en enda blick, så det kändes lite konstigt. Men en tjej i min klass vid namn Emma hade jag blivit vän med. Nu var det lunchrast, och jag satt med Emma vid ett bord i matsalen, när min telefon plötsligt ringde.
- Hallå? svarade jag
- Excuse me, Alina? hörde jag en bekant röst, det var Harry!!
Då kom jag på att jag hade svarat på svenska, hur dum kan jag vara!
- Oh hi Harry! sa jag glatt
- Hi, whats up?
- Nothing, just having lunch with Emma, you?
Jag såg att Emma kollade nyfiket på mig, jag skoj-blinkade åt henne.
- Nothing at all. sa Harry
- I just wondered if you.. wanted to follow me and Liam to town this afternoon? sa Harry.
- Of course I want!! sa jag
Jag hörde att han vart lite lättad.
- Wich time? sa jag
- When do you end school today? sa han
Jag fick lite hjärnsläpp, jag var så glad.
- Ehm, 13.30. sa jag.
- Then we pick you up by 13.30! sa han
- Great! sa jag
- See you, bye! sa Harry
- Bye!
Jag berättade för Emma om vad jag skulle göra i eftermiddag, men jag berättade inte om att det var One Direction, jag litade inte helt på att hon skulle vara tyst om det. Sista lektionen var här, och jag drömde mig igenom den lektionen. Jag hade skckat ett sms till mamma och skrivit att jag skulle ivg med vänner, och hon var bara glad för min skull.
Till slut hade klockan blivit halv 2, äntligen! Jag små sprang till skåpen för att lämna engelska böckerna och hämta min väska. Sedan sa jag hejdå till Emma, och små sprang igenom skolan ut till parkeringen. Sen kom jag på, att jag visste inte ju vilken bil som var Harry's... Och dom var ju kända så dom ville kanske inte visa sig. Men där borta stod det en svart bil, och det såg ut som om Harry stod där. Jag gick mot bilen, och när jag var ungefär 7 meter från bilen såg Harry mig. Han sprack upp i ett leende, och det gjorde jag med. När jag var framför honom drog han mig in i en mysig kram. Han är så.. Härlig. Jag hoppade in i bilen och hälsade på Liam.
- Så what are we going to do? frågade jag
- Well.. sa Harry
- Maybe we can go to the milkshake city? If you like milkshakes Alina? sa Liam
- Yes of course I do! sa jag
Efter 10 minuter var vi framme i London. Vi bestämde oss för att ta en liten promenad. Vi vart stoppade 2 gånger av fans som ville ta kort med Harry och Liam. Jag kom på att jag hade aldrig tagit något kort med One Direction, det får jag ta och fixa när alla var med! När vi hade runt 5 minuter kvar kände jag att någon petade på min rygg.
Det kommer att komma in en ny i novellen nu! :)
Taken - Del 5
Sedan gick jag in i mitt hus och låste dörren efter mig. När jag låst dörren hörde jag att Louis och Harry brummade. Jag gick till köket och såg att mamma inte var där. Sedan såg jag att hon hade däckat i hennes säng. Jag sprang upp till mitt rum och la mig på min säng. Efter många tankar flugit igenom mitt huvud så somnade jag.
Alina's perspektiv:
Jag hade inte ställt alarm på min telefon igår, så jag vaknade av mig själv runt halv 10. Jag orkade verkligen inte gå till skolan, efter allt som hänt. Jag märkte att jag hade somnat i mina kläder jag haft igår. Jag slängde dom i en hög på golvet och tog istället på mig mjukis-byxor och en hoodie. Jag skulle säkert bli sjuk efter att ha suttit i regnet igår. Jag gick ner för trappan till köket. Ingen mamma. Men det låg en lapp på matbordet.
"Hej min älskade dotter. Jag är iväg och handlar. När jag kommer hem ska vi ta ett snack. Jag älskar dig"
Jag visste att mamma skulle ångra gårdagen, och jag tänker förlåta henne. Jag älskar henne för mycket för att hata henne. Jag öppnade kylskåpet, ganska tomt. Sedan kom jag på att mamma är ju iväg och handlar. Jag satte mig i soffan och slog på tv:en. Efter 10 minuters tv-tittande hörde jag att dörren öppnades. Jag stängde av tv:en och gick ut i hallen där jag mötte mamma. När hon såg mig gick hon fram och kramade om mig. "Förlåt.." viskade hon. Efter kramen hjälpte jag henne att bära in matkassarna i köket och duka gram frukost. Sedan åt vi frukost ihop. "Jag är så ledsen för igår Alina. Ingenting är ju ditt fel" sa mamma. "Jag kommer ihåg att du kom in gråtandes, vad hade hänt innan?" "Jag kom på Marissa när hon snackade skit om mig, och jag blev så ledsen. Sen kom jag ju hem och möttes av att du satt och grät, då sprang jag iväg" Det rullade någon tår neför mammas kind. "Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte fanns för dig när du hade förlorat din bästa vän, vad är jag för sorts mamma.." sa hon, sen såg jag att paniken började stiga i henne. "Vart sprang du igår? Hur fick du mat? Vad, vad hände?" frågade mamma. "Jag sprang ut i London, och grät. Jag satte mig i regnet mot en vägg, och sen kom det fram en främling till mig och frågade vad som hänt. Jag följde med honom hem, och.." jag tystnade när jag såg att mamma vart som ett frågetecken. "Följde du med en främling hem??" "Ja, vad hade jag att förlora om det skulle hända något?" sa jag. "Men jag hade tur, hans kompisar kom hem till honom, 4 killar han delar sin lägenhet med. Och vill du veta en sak?" sa jag. "Vadå?" sa mamma ivrigt. "Jag lyckades hamna hemma hos 5 av världens kändaste kändisar" sa jag. Mamma började skratta, jag med. "Är det sant?" frågade mamma. Jag berättade om One Direction, och hon vart helt till sig.
Det är så skönt att jag har min mamma, för hon är så bra. Nu kom jag på att jag måste ringa Sara. Jag hämtade min hemtelefon och slog in hennes mobilnummer, eftersom hon antagligen är i skolan.
- ALINA!! sa Sara
- Hej Sara!!! sa jag med en väldigt lycklig röst
- Hur är det med dig då? frågade Sara
- Jadu, hur är det med mig? sa jag
- Va? sa Sara oroligt.
- Igår var en speciell dag, vill du att jag ska berätta allt? sa jag
- Talk girl talk!! sa Sara
- Det började med dåligt väder.. Sen kom jag på min bästa vän, Marissa, när hon snackade skit om mig. Sen när jag kom hem fick jag veta att pappa lämnat mig och mamma för en annan, han har varit otrogen hur länge som helst. Sen sprang jag ut i London och träffade en snäll kille och följde med honom hem, och ..
- Woah... Andas Alina. sa Sara samtidigt som hon fnissade lite
- Hehe, sen följde jag med honom hem, och sen kom hans kompisar hem eftersom dom delade lägenhet, och gissa vilka dom är?
- Jag vet inte, säg!! sa Sara nyfiket
- ONE DIRECTION!!
Efter någon timme var vårat samtal avslutat. Det är så skönt att kunna prata ut med Sara, verkligen. Resten av dagen gick åt till att tänka, One Direction, shit vad coolt. Fast jag skulle inte säga något till någon, ännu. Ja, förutom mamma och Sara, men ingen annan.
Inte så mycket One Direction, tyvärr. Men men en bild iaf! :)
Tack...
Det brukar rulla in fina kommentarer oftare nu, och jag blir så himla jäkla glad. För minsta lilla ord. TACK. Jag älskar er <3
Taken - Del 4
"It's not easy to talk about yourself actually! Maybe you guys doesn't speak to people you don't know very well often!" We all looked at each other and started to laugh, much and loud. I saw on her that she didn't had an idea who we are.
Alina's perspektiv:
Alla killarna satt och as garva åt mig, varför? "Ehm, why are you laghing at me?" sa jag lite osäkert. "Cause you said that 'maybe you guys doesn't speak to people you don't know very well often'!" sa Niall samtidigt som han skrattade lite. "She have no idea who we are" sa Louis. "No, should I know who you are?" sa jag. "Okey.." sa Harry. "Now you're going to find out who we are! We have a band called One Direction, and we are.. famous" Dom berättade om deras band, vad dom gjort och om X-Factor. Jag vart helt chockad. Dom skulle sjunga lite nu för mig, en låt som heter More than this
When he opens his arms and holds you close tonight
It just don't feel right
'Cause I can love you more than this
Yeah
When he lays you down I might just die inside
It just won't feel right
'Cause I can love you more than this
Can love you more than.. this
Oj, oj. dom var ju riktigt grymma. Hur kan jag inte ha hört talas om dom innan? VÄNTA!! Det är ju One Direction dom i Sverige brukade prata om, speciellt Sara. Och jag har hört några i klassen prata om One Direction också. Dom visade mig en musik video på en låt som heter What makes you beautiful. Ännu en super låt, och dom sjöng lika bra som vanligt. Faktiskt, så var ju alla 110% snygga.. Speciellt Harry. "Omg, you're like.. awesome!" sa jag. "Thank you!" "I'm your biggest fan!!" sa jag. Dom började att skratta lite. Jag vände huvudet mot klockan som hängde på väggen, 22.10. "I think I must leave now.." sa jag. "You have school tomorrow?" sa Liam. "Yes, I have. I think I must sleep now" "Maybe you can sleep here?" frågade Harry med hans alldeles för fina leende. "Ehm, I don't wanna be in your way" sa jag. "But you're not!!" sa Louis fort. "Maybe my mom is worried about me" Jag sa så även fast jag var ganska säker på att hon inte var det. "Oh.." sa Niall. "You're right" "Maybe we can take you number, and then we can call you?" sa Harry. "Of course!" sa jag, och sa sedan mitt nummer högt. Efter någon minut hade jag fått ett sms av alla. Jag kramade om Zayn, Liam och Niall. Sedan gick jag ut till Louis bil med Louis och Harry. Efter 5-10 minuter var vi framme framför mitt hus. Jag tackade för skjusten och kramade om Harry och Louis. Sedan gick jag in i mitt hus och låste dörren efter mig. När jag låst dörren hörde jag att Louis och Harry brummade. Jag gick till köket och såg att mamma inte var där. Sedan såg jag att hon hade däckat i hennes säng. Jag sprang upp till mitt rum och la mig på min säng. Efter många tankar flugit igenom mitt huvud så somnade jag.
Tadaa, ett nytt kapitel! Jag har skrivit detta kapitel 3 eller 4 gånger... Kommentera! :)
Taken - Del 3
"Ah, you're swedish?" "Yes i am." sa jag och log lite mot marken. "Maybe you wanna follow me to my apartment?" Jag kollade upp på honom, och tänkte varför inte? "I share it with 4 other guys, but they're not home yet." "Yes I want! If it's okey..?" sa jag lite osäkert. "Of course!" sa han och vi började att gå mot hans lägenhet.
Harry's perspektiv:
Me, Zayn, Liam and Niall had just returned home after we been doing some grocery shopping. Zayn opened the door, and screamed: "VAS HAPPENIN?!" I were the next one in through the door, and the first thing i noticed was a small pair of white converse. Is there a girl in our apartment? Why is Louis with some other girl than Eleanor? Many questions, Louis would never cheat on Eleanor, so it must be just a friend of his. I felt someone pushing my back a little, probably it was Niall who wanted food. "I'm hungryy" he 'screamed'. So typical him. I think that it was just me who noticed the white shoes on the floor. Then we hear Lou laughed, and a girl. We all stopped what we're doing and gave each other a strange look. Then we saw Louis standing in front of us. "Hello lads!" he said, as happy as usual. We responded him with a ' Hello Lou' and continue what we're doing. "You guys wanna meet my new friend?" Louis said. We all gave him a look, who said 'more than anything else right now' and we nodded. "You can come now!" Louis screamed and looked into the kitchen. Out from the kitchen, a girl with brown hair walked in and tooked place next to Louis. And I tell you, she was a real beauty. We all lost our chin a bit. I looked on the others and they were thinking the same as me. After, maybe 3 seconds, she sneezed. "Well, this i awkward.." she said and looked down at the floor. You could see that she was a bit ashamed. We all started to laugh, and her laughter was so nice. And her smile.. I can't describe it in words how beautiful it was. "Maybe you guys should introduce yourself right now" Lou said and looked at us. I was quickly to stand in front of her. I held out my hand and said "Harry" while smile to her. She tooked my hand, shaked carefully and said "Alina" while smiling to me. And as the flirting machine I'm, and couldn't keep myself from saying: "What a beautiful name!" She looked at the floor, and blushed a bit. "Thank you" she said and looked in my eyes. She had brown, gorgeous eyes. I let go of her hand and she shaked her hand to all the others. This was a girl worth figthing for. The only problem is that i think that the ohter also think so.
We made some food, and while eating it we talked with Alina. "How did you and Louis met?" Liam asked. "I had a terrible day.." I saw how she tried to holding back her tears. "I've lost one of my best friend, my dad left me and mom for some other girl, and my mom drinking at home and asked me to just disappear.." "Oh.." Niall said. "And I found her sitting all alone and crying in the rain, so I asked her if she wanted to follow me to our apartment." Lou said. "Tell us more about you!" I said. "Well, I'm swedish.." ."You are?" Niall asked. "Actually, I am. Every swedish girl doesn't have to be blonde and pretty.." Alina said. "No, all of you swedish girls doesn't have to be pretty, but you are one of them who are pretty" I said. She blushed a bit, and said "Hehe, no I'm not.." "You are!!" I said "Can we stop talk about this, please?" she said while looking into my eyes. I couldn't help but smiling. She smiled at me, then she looked away. She continued with "My name is Alina, and I'm 16 years old.. and I'm afraid of... snakes!" We started to laugh a bit, then she said: "It's not easy to talk about yourself actually! Maybe you guys doesn't speak to people you don't know very well often!" We all looked at each other and started to laugh, much and loud. I saw on her that she didn't had an idea who we are.
Me, Zayn, Liam and Niall had just returned home after we been doing some grocery shopping. Zayn opened the door, and screamed: "VAS HAPPENIN?!" I were the next one in through the door, and the first thing i noticed was a small pair of white converse. Is there a girl in our apartment? Why is Louis with some other girl than Eleanor? Many questions, Louis would never cheat on Eleanor, so it must be just a friend of his. I felt someone pushing my back a little, probably it was Niall who wanted food. "I'm hungryy" he 'screamed'. So typical him. I think that it was just me who noticed the white shoes on the floor. Then we hear Lou laughed, and a girl. We all stopped what we're doing and gave each other a strange look. Then we saw Louis standing in front of us. "Hello lads!" he said, as happy as usual. We responded him with a ' Hello Lou' and continue what we're doing. "You guys wanna meet my new friend?" Louis said. We all gave him a look, who said 'more than anything else right now' and we nodded. "You can come now!" Louis screamed and looked into the kitchen. Out from the kitchen, a girl with brown hair walked in and tooked place next to Louis. And I tell you, she was a real beauty. We all lost our chin a bit. I looked on the others and they were thinking the same as me. After, maybe 3 seconds, she sneezed. "Well, this i awkward.." she said and looked down at the floor. You could see that she was a bit ashamed. We all started to laugh, and her laughter was so nice. And her smile.. I can't describe it in words how beautiful it was. "Maybe you guys should introduce yourself right now" Lou said and looked at us. I was quickly to stand in front of her. I held out my hand and said "Harry" while smile to her. She tooked my hand, shaked carefully and said "Alina" while smiling to me. And as the flirting machine I'm, and couldn't keep myself from saying: "What a beautiful name!" She looked at the floor, and blushed a bit. "Thank you" she said and looked in my eyes. She had brown, gorgeous eyes. I let go of her hand and she shaked her hand to all the others. This was a girl worth figthing for. The only problem is that i think that the ohter also think so.
We made some food, and while eating it we talked with Alina. "How did you and Louis met?" Liam asked. "I had a terrible day.." I saw how she tried to holding back her tears. "I've lost one of my best friend, my dad left me and mom for some other girl, and my mom drinking at home and asked me to just disappear.." "Oh.." Niall said. "And I found her sitting all alone and crying in the rain, so I asked her if she wanted to follow me to our apartment." Lou said. "Tell us more about you!" I said. "Well, I'm swedish.." ."You are?" Niall asked. "Actually, I am. Every swedish girl doesn't have to be blonde and pretty.." Alina said. "No, all of you swedish girls doesn't have to be pretty, but you are one of them who are pretty" I said. She blushed a bit, and said "Hehe, no I'm not.." "You are!!" I said "Can we stop talk about this, please?" she said while looking into my eyes. I couldn't help but smiling. She smiled at me, then she looked away. She continued with "My name is Alina, and I'm 16 years old.. and I'm afraid of... snakes!" We started to laugh a bit, then she said: "It's not easy to talk about yourself actually! Maybe you guys doesn't speak to people you don't know very well often!" We all looked at each other and started to laugh, much and loud. I saw on her that she didn't had an idea who we are.
Engelskan kanske inte är den bästa, men vafan. Ni förstår säkert ändå.. ;)
