Taken - Del 25
"Okey, my parents and I were fighting over a stupid thing. They said that they wanted me to be at hom tonight, and when I said that I want to be with you guys, they got angry. And I don't want to come home tonight..." She said, and I could see that she were close to crying. I let go of her hands and gave her a long hug. "You can sleep in our apartment. If you want to."
Alina's perspektiv:
Mobilen plingade till, så jag tog upp den ur fickan på mina shorts. Ett sms, från Harry. 'We're outside your house! :D' Skrev han. Jag skyndade mig att ta på mig mina sandaler, tack och lov att jag hade lagt ner pengar innan, annars hade jag glömt det. Jag skyndade mig ut genom dörren och bildörren var öppen. Harry små skrattade åt mig, jag var inte speciellt smidig om man säger så. "You don't have to hurry!" Ropade Harry när jag misslyckande försökte låsa dörren. Mamma hade varit tvungen att åka till jobbet, och hon hade sina nycklar. När jag äntligen lyckats låsa dörren små sprang jag mot bilen samtidigt som jag skrattade lite åt mig själv. Jag hoppade in i bilen och fick ett varmt välkomnade. "Hii!" Ropade alla åt mig, inklusive Kelly. "Haha hi guys!" Svarade jag med. Chauförren gasade iväg mot strandfesten, och vi hade det jätte trevligt i bilen.
Efter lite mindre än en timme var vi framme vid stranden, och wow, det var verkligen super fint. Det fanns en scen uppbyggd, en bar, skrattande, dansande, badande människor. Framför scenen fanns det ett litet räcke av galler, antaligen så inget galet One Direction fan skulle hoppa upp på scenen. "READY TO PARTY?!" Louis hade öppnat dörren, och han skrek ut det till folkmassan på stranden. Som svar fick han ett skrik, stämningen var på topp och detta skulle bli en super kväll. "Guys, stage in an hour." Det kom fram en gubbe, som antagligen jobbade vid scenen, som ska att killarna skulle uppträda om en timme. Killarna gick iväg och gjorde lite förberedelser. Så jag, Kelly och Isabell gick till baren för att hämta något att dricka.
Timmen gick, och ingen Stan syndes upp. Synd att han skulle komma vid 8, för han är verkligen trevlig. Scenen stod vänd mot havet, så killarna hade utsikt över oss och havet under tiden dom uppträdde. Plötsligt gick dom ut på scenen och dom började att presentera sig. Jag, Kelly och Isabell ställde oss vid kanten av folkmassan. Nu började tonerna av Up All Night att höras i högtalarna, och publiken blev vild. Zayn började att sjunga, och det var helt underbart. Efter Zayn's solo kom Harry's, lika bra som vanligt. Sen började alla killarna att sjunga, och dom öste på och folket skrek och stämningen var verkligen på topp. Jag, Kelly och Isabell sjöng med och skrattade. När dom kom till 'I wanna stay up all night and find a girl and tell her she's the one' så kollade Harry mig i ögonen medans han sjöng. Det ögonblicket var helt magsikt, som om det bara fanns han och jag. När Harry sjungt klart det, och resten av killarna, så blinkade han mot mig innan han började att hoppa upp och ner och kolla ut mot publiken. Jag kunde inte riktigt fatta det, hade han kollat på mig? Precis när låten skulle sluta som kom Stan. "Hi Alina!" Sa han oc log mot mig. Kelly och Isabell kollade nyfiket på oss. "Hi Stan! Guys, this is Stan." Sa jag och tittade på Kelly och Isabell. "And this is Kelly and Isabell!" Sa jag till Stan samtidigt som jag pekade på Isabell och Kelly. Låten var precis slut och killarna började att gå av scenen. Kelly sprang emot dom, och lämnade mig, Stan och Isabell.
Harry's perpspektiv:
It's kinda werid, just becasue I've performed the the lads, I'm feeling very happy, and I know exactly what I should do. I saw Kelly running towards us. She literally threw herself in my arms, so I was close to falling backwards. "You were soo great!" She said and smiled to me. "Thanks." I responded, trying to find Alina with my eyes. "You look, kinda happy or something." She said. I were still trying to find Alina, it was hard. "Yeah, I'm. I feel that I wanna do all the things that I just sang." I said, and the song 'Up all night' started singing in my head. "Like, jump around until you see the sun?" She asked. I nodded. I felt her arms around me, so I looked down on her. "Even find a girl and tell her she's the one..?" She said as she grinned. "Yes, even that. I've find a girl, but I haven't told her she's the one." I said and smiled a bit to her. "Well, you can tell her now." She said, and a big smile spread across her face. "You think I should?" I asked. I'm feeling so, rebellouis right now. Mohaha. "Yeah, you should." Kelly said. "Okey." I said, and walked away from her. I can only imagine how angry and sad she is right now, but I've to do this.
I finally finded Alina, and she were standing with the other, Isabell and some dude I didn't know. Okey, this is it Harry, now or never. I walked straight to her, concentreted. When I stood behind Alina I poked gently on her shoulder. she turned around, and smiled when she saw me. "Hi Harry!" She said. "Listen Alina, there's something I must say." "Okey, tell me!" She said, suprised. "I know that I've behaves strange recent, but there's a reason." I said and looked down in the sand. "Harry, tell me what's the reason." She said calmly. I looked up in her eyes, and then I said: "It's just because, I'm in love with you." And just when I said that, that dude I didn't know came up behind Alina and out his arm around her. "Hey Alina.. Oh who are you?" He said and looked at me. I saw that Alina suddenly became very uncomfortable. I didn't say anything, and started to walk away, to the see or something.
Alina's perspektiv:
Fan. Varför, varför, varför. Varför ljög jag mot mig själv? Harry var den enda för mig, och det visste jag själv mycket väl om. Varför kom Stan, min KOMPIS, fram och la sin arm runt mig och förstörde allting? Jag såg att Harry var nästan förkrossad när hon började att gå mot havet. Jag slingrade mig ur Stans grepp och började att springa mot havet där Harry stod och kollade utåt. "Where are you going?" Ropade Stan, men som tur var följde han inte efter. När jag var framme hos Harry vände han sig om mot mig, och jag drunkade igen i dom där gröna ögonen. Varför Harry, varför ska du vara så fin? "You know, I feel the same for you, Harry." Det var dom orden som räckte, innan han la armarna om mig och kysste mig.
Eh, ja ganska lång del! Men jag ville få med detta i en del, och få slut på den här novellen! :)
Inga bilder, meeeen ja.
