odnovelleer.blogg.se

Jag låg och kollade upp i taket, eftersom att jag låg i min säng. Jag försökte sova, men det gick verkligen inte. Jag vände mig om och kollade på min väckarklocka. Den digitala klockan visade 23.58, så min mamma borde vara hemma snart. Mamma hade informerat mig och resten av min familj att hon skulle vara hemma klockan 24.00, så jag kunde lika gärna ligga vaken och vänta på henne. Jag blundade, bara för att se om jag kanske skulle kunna somna. Undra varför jag inte kunde somna? Antagligen för att jag saknade min mamma så mycket. Hon har varit i London i 1 vecka. "Hej älskling!" Jag hörde min pappa ropa. Jag öppnade ögonen, lika klarvaken som förut. "Sch!" Sa min mamma. Jag slängde det blåa täcket som låg över mig åt sidan, och var sen i full fart nerför trappan. Hallen var precis nedanför trappan, så jag möttes av mamma och pappas häpna blickar. Dom stod och höll om varandra, jag tror att jag avbröt något! "Hej mamma!" Sa jag glatt. Mamma släppte pappa, och gick fram till mig. Jag fick en mysig kram. Jag är som min mamma, jag älskar att kramas. "Hej Frida. Jag har saknat dig så mycket." Sa mamma. "Jag har saknat dig med, jätte mycket!" Sa jag, Mamma släppte mig. "Nu måste vi sova, imorgon ska du få en liten present från London, som jag tror du kommer gilla!"

Nästa dag vaknade jag av mig själv. Jag älskar sådana morgnar, när man vaknar när man känner sig redo för dagen liksom. Jag såg att klockan var 09.23, och det var söndag. Jag gick in till mitt badrum. Ja, jag har ett eget badrum som finns i mitt rum, en dörr emellan. Jag ställde mig framför spegeln. En tjej med långt brunt hår kollade mot mig. Hon hade bruna ögon, ganska mystiska ögon. För ja, det var så hon var, ganska mystisk. Hennes längd var 170 cm. Eller vänta, denna tjejen är ju jag. Mitt hår var ganska trassligt, så jag tog en svart hårborste och började att borsta håret. Sen tog jag en hårsnodd och satte upp mitt hår i en hög hästsvans. När jag gjort det gick jag tillbaks till mitt rum för att sätta på mig min One Piece. Jag fryser väldigt mycket och lätt på morgonen. Jag kom på att mamma hade ju en present till mig, så jag skyndade mig nerför trappan.

Nedervåningen luktade pannkakor, så jag antog att mamma stod och lagade pannkakor till frukost. Mamma är väldigt bra på att laga mat, och hennes specialitet är just pannkakor. Jag gick till köket där mamma stod och stekte pannkakor. ”Mm, vad gott det luktar!” Sa jag. Mamma vände sig om och log mot mig. ”God morgon.” Sa hon innan hon vände sig om, och återgick till matlagandet. Jag snurrade runt ett varv för att se om min pappa och min syster befann sig i köket. Nej, det gjorde dom inte. Det var väldigt tyst i huset, vart kan dom vara? ”Vart är pappa och Sara?” Frågade jag mamma. ”Dom är iväg och handlar sylt, man kan ju inte äta pannkakor utan sylt!”

När pappa och min syster Sara handlat sylt, pannkakorna var klara och vi satt runt matbordet åt vi upp alla 16 pannkakorna. Vi hjälptes sen åt att plocka bort allt från bordet. ”Mamma, du hade ju en present åt mig!” Sa jag och kollade på mamma. ”Just det! Hämta din syster, så hämtar jag presenterna.” Jag gick upp till Saras rum för att hämta henne. ”Mamma har presenter till oss från London!” Sa jag. Vi sprang ner till köket, och där stod det två påsar. Det fanns en liten skylt på påsarna, och på den ena stod det Frida. Jag gick fram till den påsen, och såg att det låg en bok där i. Jag tog upp boken, och det visade sig vara en dagbok, men inte vilken dagbok som helst. Den var ljusrosa, och det fanns en stor bild på One Direction. Under det stod det ’My secret One Direction diary!” i vitt. Den var kanske lite löjlig, men jag är rätt säker på att det inte har tillverkats någon finare bok, eller dagbok. Det fanns ett litet guldigt lås på sidan, med en nyckel istoppad. ”Den är kanske lite löjlig, men…” Mamma kollade ned i golvet. ”Nej, absolut inte! Det är den finaste boken jag någonsin sett!” Sa jag till mamma, och jag menade det verkligen. Jag vände mig hastigt om mot min syster när jag hörde att hon gallskrek. Hon höll ett cd fodral i hennes händer. Det måste vara något speciellt med fodralet, eftersom min syster stått och kollat på det i nästan en minut innan hon gallskrek och hoppade runt. Jag tog fodralet ur hennes händer, och såg att det var One Directions nyaste album ’Take me home’. Men inte nog med det, på baksidan fanns det 5 autografer, en från Liam, en från Louis, en från Harry, en från Niall och en från Zayn såklart. Jag tappade seriöst hakan. ”Frida, du behöver inte bli arg eller avundsjuk, du kommer att få något, speciellt, lite senare.” Sa min mamma. När hon sa så, så menade hon så. ”Okej, tack för boken!” Sa jag innan jag sprang upp på mitt rum. Väl uppe där så tog jag fram en penna och la mig på mage på golvet med dagboken framför mig. Jag låste upp låset med hjälp av nyckeln som satt i låset. Sen slog jag upp första sidan. Nu ska det skrivas.

Hej! Mitt namn är Frida Svensson, och jag är 15 år. Om man ska vara exakt så fyller jag 15 om 5 dagar, alltså på fredag. Jag går i 9:an, fast det är sommarlov om 3 veckor, skönt! Jag bor i Stockholm, i ett stort hus. Jag bor med min familj, nu ska jag berätta lite om min familj! Min pappa är spanjor, 43 år och han heter Cristian. Min mamma är helsvensk, 38 år och hon heter Annika. Min syster är 11 år och hon heter Sara. Jag älskar verkligen One Direction, så det är därför detta är min ’Secret One Direction dairy’, hehe. Dom lyser verkligen upp hela min värld. Jag har en pojkvän! Han heter Daniel och är 1 år äldre än mig. Han är inte direkt en drömpojkvän, så varför jag är tillsammans med honom vet jag inte. I början var det för att han är snygg, för det är han. Men han är ganska självisk och gör mig ofta ledsen. Om man ska sammanfatta mig, så kan man säga såhär:

Halvsvensk, halvspanjor, långt brunt hår, bruna ögon, älskar att skratta och älskar One Direction.

Det passar faktiskt bra med att jag fick en dagbok nu, för det händer så mycket i mitt liv, och jag har ingen att prata ut med. Jag har ju kompisar, men dom är inte direkt några man sitter och snackar med. Det pratas väldigt mycket skitsnack runt om här, så man säger inte vad som helst till vem som helst.

Del 1 av min andra novell! Killarna kommer att komma in efter några delar, jag vill inte gå för fort fram. Ni får jätte gärna kommentera vad ni tycker! Tack till er som alltid slänger in en urgullig kommentar! You light up my world, babes! Förlåt om delarna kanske blir lite långa och långtråkiga såhär i början, men jag vill inte skriva de 'största' och meningsfullaste, och kanske roligaste, sakerna på en gång, det får bli lite 'mellandelar'! Hoppas ni står ut. :)